måndagen den 28:e februari 2011
En tråkig form av häst"sport" i USA
Usch, usch, usch....kan man känna annat än förtvivlan när man tittar på denna film?
Hur kan man tycka att detta är något att eftersträva? Det ser varken harmoniskt eller naturligt ut på något vis.
Tur att vi inte har denna "sport" i Sverige men synd att den förekommer över huvud taget.
Om låga dressyrprocent- igen
Satt och tittade på resultaten efter en av helgens dressyrklasser hos Dagstorportens ryttarförening (en Msv C:1) och kunde än en gång konstatera att det numera är låååångt vanligare att ryttare rider på säg 55% än det var för några år sedan.
I just denna klass red nästan två tredjedelar (!!!) på 60% och därunder och jag kan inte låta bli att tycka att det är nedslående. Det borde ju i praktiken innebära att majoriteten av ryttarna egentligen inte är redo för klassen, eller?
En bloggläsare som själv tävlar på denna nivå, Linda, kommenterade härom dagen att det tycktes henne som om domarna blivit strängare på denna nivå sedan den utgör kval för tävlande av Msv B-klasser och jag undrar om det är så enkelt?
Rider ryttarna egentligen ungefär så som de "alltid" har gjort men får sämre "betalt" idag och är detta bra eller dåligt?
Ska de "sättas på plats" betydande att de tidigare prestationerna överskattats betygs/poängmässigt eller är domarna numera för nitiska?
Finns det risk att ryttare tappar sugen och slutar tävla- för inte är det väl så kul att komma hem med ett resultat på 53-55% flera gånger, eller?
Är detta kanske anledningen till att jag upplevde att det förra året var ovanligt få startande i regionala LA-klasser och däröver?
Sedan är det till syvende och sist ändå den inbördes placeringen som räknas så vinner man på 62% (för att ta ett inte helt osannolikt exempel) så är man ändå nöjd som en lärka, eller?
Många frågor från en som snart ska ge sig ut i hetluften- med skräckblandad förtjusning känns det som minst sagt!
I just denna klass red nästan två tredjedelar (!!!) på 60% och därunder och jag kan inte låta bli att tycka att det är nedslående. Det borde ju i praktiken innebära att majoriteten av ryttarna egentligen inte är redo för klassen, eller?
En bloggläsare som själv tävlar på denna nivå, Linda, kommenterade härom dagen att det tycktes henne som om domarna blivit strängare på denna nivå sedan den utgör kval för tävlande av Msv B-klasser och jag undrar om det är så enkelt?
Rider ryttarna egentligen ungefär så som de "alltid" har gjort men får sämre "betalt" idag och är detta bra eller dåligt?
Ska de "sättas på plats" betydande att de tidigare prestationerna överskattats betygs/poängmässigt eller är domarna numera för nitiska?
Finns det risk att ryttare tappar sugen och slutar tävla- för inte är det väl så kul att komma hem med ett resultat på 53-55% flera gånger, eller?
Är detta kanske anledningen till att jag upplevde att det förra året var ovanligt få startande i regionala LA-klasser och däröver?
Sedan är det till syvende och sist ändå den inbördes placeringen som räknas så vinner man på 62% (för att ta ett inte helt osannolikt exempel) så är man ändå nöjd som en lärka, eller?
Många frågor från en som snart ska ge sig ut i hetluften- med skräckblandad förtjusning känns det som minst sagt!
Måndag- förspel
Usch så ruggigt det har varit idag trots att det faktiskt är plusgrader (inte många men i alla fall).
Det måste vara den skånska fukten och vinden som "gör det"- skönt är det inte!
Eftersom jag ska träna för NN imorgon bitti (kan fortfarande inte komma över min lycka över att ha funnit någon som kan tänka sig att dyka upp i ridhuset 06.30) körde jag ett litet genrep nu under eftermiddagen och dressyrade lite så som vi har gjort de 3 senaste tränarlösa veckorna.
Jag red med kandaret idag och bara i 35 minuter för ovanlighetens skull- vill inte riskera att Archie känns trött och har träningsvärk imorgon, det var över en vecka sedan han vilade även om jag har tagit det lugnare vissa pass.
JAG tyckte att en del grejer kändes riktigt bra- vi får väl se vad "domen" blir imorgon.
Det måste vara den skånska fukten och vinden som "gör det"- skönt är det inte!
Eftersom jag ska träna för NN imorgon bitti (kan fortfarande inte komma över min lycka över att ha funnit någon som kan tänka sig att dyka upp i ridhuset 06.30) körde jag ett litet genrep nu under eftermiddagen och dressyrade lite så som vi har gjort de 3 senaste tränarlösa veckorna.
Jag red med kandaret idag och bara i 35 minuter för ovanlighetens skull- vill inte riskera att Archie känns trött och har träningsvärk imorgon, det var över en vecka sedan han vilade även om jag har tagit det lugnare vissa pass.
JAG tyckte att en del grejer kändes riktigt bra- vi får väl se vad "domen" blir imorgon.
Fråga från en bloggläsare om filmer med lyckliga slut
En bloggläsare, Moa, efterlyste igår filmer med lyckliga slut.
Så här skriver hon:
Kan du inte rekommendera lite filmer med lyckliga slut? Lite trevliga sagolika - dvs inte deprimerande verklighetstrogna - slut låter himla lockande just nu.
Och ni vet hur det brukar vara; bara för att man ska ge exempel på något så kan det vara jättesvårt att komma på något BRA- bara sådär :).
Det exempel på "filmer med lyckliga slut" som jag alltid kommer på och som kan reta mig lite är "Pretty Woman".
Att det retar mig beror på att jag inte gillar sensmoralen i filmen som, om man hårddrar det skulle kunna sägas vara: "om du är en tillräckligt söt och vacker PROSTITUERAD så kan du, om du har tur, fånga en extremt värlbärgad och framgångsrik man".
Fast...det är väl också sant på sätt och vis även i verkliga livet så egentligen borde det inte störa mig....eller....
Hur som helst, Julia Roberts är otroligt söt att vila ögonen på och filmen slutar som sagt lyckligt.
Annars står det still i hjärnan så här på morgonkvisten men någon annan har kanske några andra förslag på bra filmer?
Så här skriver hon:
Kan du inte rekommendera lite filmer med lyckliga slut? Lite trevliga sagolika - dvs inte deprimerande verklighetstrogna - slut låter himla lockande just nu.
Och ni vet hur det brukar vara; bara för att man ska ge exempel på något så kan det vara jättesvårt att komma på något BRA- bara sådär :).
Det exempel på "filmer med lyckliga slut" som jag alltid kommer på och som kan reta mig lite är "Pretty Woman".
Att det retar mig beror på att jag inte gillar sensmoralen i filmen som, om man hårddrar det skulle kunna sägas vara: "om du är en tillräckligt söt och vacker PROSTITUERAD så kan du, om du har tur, fånga en extremt värlbärgad och framgångsrik man".
Fast...det är väl också sant på sätt och vis även i verkliga livet så egentligen borde det inte störa mig....eller....
Hur som helst, Julia Roberts är otroligt söt att vila ögonen på och filmen slutar som sagt lyckligt.
Annars står det still i hjärnan så här på morgonkvisten men någon annan har kanske några andra förslag på bra filmer?
söndagen den 27:e februari 2011
Veckan som gått
Jaha...vad hände i veckan egentligen?
En massa smått men inget stort skulle man väl kunna säga kanske?
Archie och jag tränar på, tyvärr utan tränarassistans även denna vecka då NN varit sjuk.
Vi har gjort det vi brukar: ridit ut, klättrat, tömkört, hoppat och dressyrat.
Soya löper fortfarande och lär göra minst 1 vecka till så inga hundträffar för oss!
Annars har jag hunnit med att ge blod, färga håret, handla lite kläder till både mig och Archie, jag har läst ut en bok, hyrt en usel film och avverkat 2 (!!!) hotellfrukostar med maken trots att vi inte varit bortresta :).
En bra vecka kort och gott!
En massa smått men inget stort skulle man väl kunna säga kanske?
Archie och jag tränar på, tyvärr utan tränarassistans även denna vecka då NN varit sjuk.
Vi har gjort det vi brukar: ridit ut, klättrat, tömkört, hoppat och dressyrat.
Soya löper fortfarande och lär göra minst 1 vecka till så inga hundträffar för oss!
Annars har jag hunnit med att ge blod, färga håret, handla lite kläder till både mig och Archie, jag har läst ut en bok, hyrt en usel film och avverkat 2 (!!!) hotellfrukostar med maken trots att vi inte varit bortresta :).
En bra vecka kort och gott!
Söndag- innesittarväder och ett "ickefilmtips"
Idag har det varit ett riktigt innesittarväder- detta för oss djurägare näst intill okända begepp.
Vi måste ut med eller till djuren oavsett- så även idag trots grått, mulet, kallt och väldigt blåsigt väder.
Jag har haft "jouren" i vårt stall så det blir ett antal besök på anläggningen innan jag kan hålla kväll.
I eftermiddags red jag ut med Archie och Soya- vi begav oss till "våra" klätterbackar där Archie fick traska omkring ett tag.
Annars tränade jag idag på att bibehålla en korrekt form och mjukt följsam häst i alla gångarterna trots att det blåste mycket.
Jag ser ingen mening med att trava och galoppera med hästens huvud som ett teleskop- en position många hästar gärna anammar om DE får välja:).
På tal om något helt annat så måste jag bestämt avråda er från att hyra "The American" med George Clooney, ett misstag jag själv begick igår.
Jag borde ha litat på både recensionen jag läste i Sydsvenskan och magkänslan när jag höll fodralet i min hand i videoaffären för filmen var både seeeeeg, allmänt kass och det värsta av allt: den hade ett "olyckligt" slut.
Jag skyr ju sådana filmer som pesten; glömmer aldrig hur arg jag blev när min favvo Bruce Willis offrade sig för mänskligheten i slutscenerna av "Armageddon". Buuuu!!!!
Lyckliga slut ska det vara- livet är fullt av olycka utan att man ska behöva se det på film också!
Vi måste ut med eller till djuren oavsett- så även idag trots grått, mulet, kallt och väldigt blåsigt väder.
Jag har haft "jouren" i vårt stall så det blir ett antal besök på anläggningen innan jag kan hålla kväll.
I eftermiddags red jag ut med Archie och Soya- vi begav oss till "våra" klätterbackar där Archie fick traska omkring ett tag.
Annars tränade jag idag på att bibehålla en korrekt form och mjukt följsam häst i alla gångarterna trots att det blåste mycket.
Jag ser ingen mening med att trava och galoppera med hästens huvud som ett teleskop- en position många hästar gärna anammar om DE får välja:).
På tal om något helt annat så måste jag bestämt avråda er från att hyra "The American" med George Clooney, ett misstag jag själv begick igår.
Jag borde ha litat på både recensionen jag läste i Sydsvenskan och magkänslan när jag höll fodralet i min hand i videoaffären för filmen var både seeeeeg, allmänt kass och det värsta av allt: den hade ett "olyckligt" slut.
Jag skyr ju sådana filmer som pesten; glömmer aldrig hur arg jag blev när min favvo Bruce Willis offrade sig för mänskligheten i slutscenerna av "Armageddon". Buuuu!!!!
Lyckliga slut ska det vara- livet är fullt av olycka utan att man ska behöva se det på film också!
Speciella annonser del 264, "favorit" i repris
http://www.blocket.se/varmland/Hastboll___roa_din_hast_i_hagen_31821658.htm?ca=23_11&w=3
Ser framför mig hur våra hagar fylls av dessa bollar som rullar hit och dit tills man blir sjösjuk av att titta på eländet....
Nä...som tur är tror jag ingen hos oss skulle komma på denna idé och om inte annat tror jag inte stallägarna hade ställt upp på även "bollutsläpp" ha ha!
Ser framför mig hur våra hagar fylls av dessa bollar som rullar hit och dit tills man blir sjösjuk av att titta på eländet....
Nä...som tur är tror jag ingen hos oss skulle komma på denna idé och om inte annat tror jag inte stallägarna hade ställt upp på även "bollutsläpp" ha ha!
lördagen den 26:e februari 2011
Fråga från en läsare om hästförsäkringar
En bloggläsare, Linda, ställde härom dagen en fråga till mig som handlar om hästförsäkringar; vilken man ska välja och vad man ska tänka på.
Först frågan:
Hejsan Birgitta,
Jag börjar snart närma mig ett hästköp, något jag velat sen jag började rida vid 6 års ålder. Men nu är det så att jag satsat på att vidareutbilda mig och är klar om 2 år. Men så fort jag är klar så ska jag börja ge mig ut på jakt efter en häst som passar mig. Men jag vill vara ute i god tid och "läsa på" sådant som jag är osäker på i god tid. Jag kommer också från malmö och jag undrar om inte du kan göra ett inlägg om vad du har för försäkring på Archie och vad detta kostar dig i månaden samt vad du tycker om olika försäkringar (så som livs och vet) Vad krävs, hur ser det ut i ditt stall osv :)?
Uppskattar även språk som "vanligt folk" förstår sig på, alltså inte detta kryptiska språk som ges på diverse försäkringars hemsidor.
Tacksam för svar om du orkar:)
med vänliga hälsningar
Jag önskar att jag kunde svara dig lite "snabbt och lätt- färdigbrett" Linda men tyvärr är försäkringsdjungeln lika tät och ogenomtränglig oavsett vad man vill försäkra; en häst, en bil eller ett hus tex.
Och tyvärr är inte alla försäkringar helt jämförbara- det kan bli lite som att titta på äpplen vs päron eftersom det som igår i det ena bolagets försäkring inte alls ingår i det andra bolagets dito eller så har man ett nästan men bara nästan likadant erbjudande....osv.
Jag anser absolut att man bör ringa runt till i alla fall 3-4 bolag och FÖRSÖKA göra någon form av jämförelse oavsett, jag minns att det skilde flera tusen på vår hem och villaförsäkring på den tiden det begav sig och jag har inga skäl att tro att det skulle förhålla sig annorlunda med hästförsäkringar.
Enklast är att ta över hästens befintliga försäkring och inom den göra de justeringar man önskar- byter man bolag finns det (hos alla tror jag) en karens vilket kan ställa till problem om hästen behöver veterinärvård innan denna löpt ut.
Vanligast är att man har en veterinärvårdsförsäkring (till vilken man kan teckna diverse tillägg) och en livförsäkring.
En del hästägare avstår från livförsäkringen (som innebär att man får ut ett visst belopp om hästen dör) av olika anledningar, det kan tex bero på att de köpt hästen otroligt billigt eller att hästen är så gammal att den i princip inte betingar något värde eller så har man hästen "undersförsäkrad", dvs under sitt egentliga värde eftersom man helt enkelt inte har råd/ vill betala den premie detta skulle rendera.
Veterinärvårdsförsäkringen vet jag i princip ingen som vågar avstå från- då ska man ha väldigt gott om pengar och kunna "hosta upp" dessa tämligen omgående om något skulle hända hästen.
Att rada upp alla former av försäkringar med sina olika tillägg som finns skulle ta för lång tid och totalt översvämma bloggen och du planerar dessutom inte att köpa häst förrän om 2 år om jag har förstått saken rätt Linda. Tills dess hinner mycket säkert ändra sig, bolagen gör ständigt justeringar i sina avtal och följer också i mångt varandras villkorsförändringar.
Det jag tycker du absolut ska ha är en veterinärvårdsförsäkring- du anar inte vilka kostnader man snabbt kan komma upp i om det vill sig riktigt illa. En buköppning tex (som jag fick göra på min förra häst Décima) kan även utan komplikationer lätt kosta 50.000- värt att tänka på.
Hurvida du ska ha en livförsäkring och i vilket belopp får du fundera över utifrån vad du kommer att köpa din häst för och hur pass gärna du vill kunna få tillbaka dessa pengar om något händer din häst så att den dör.
Om man tex tar LÅN för sitt hästköp "måste" man nästan livförsäkra den med motsvarande belopp såvida man inte vill fortsätta att avbetala på ett lån för något som inte ens längre existerar.
Även om du är rädd för bolagens "fikonsspråk" så är mitt bästa råd faktisk just att ringa runt till bolagen och ställa dina frågor till handläggarna- det är bland annat det som de har betalt för: att svara på presumtiva kunders förfrågningar.
Avslutningsvis kan jag nämna att jag själv har en veterinärvårdsförsäkring med en tilläggsförsäkring till Archie (tillägget för att få ersättning för ännu högre summor och mer- tex mediciner- än vad den ordinarier försäkringen ersätter).
Jag har också en livförsäkring på mindre än hälften av hans reella värde (som jag bedömer det i alla fall)- jag vill helt enkelt inte betala ännu mer än de ca 900:--/ månad jag redan pungar ut med.
När jag precis hade köpt Archie och mer eller mindre tömt mina konton hade jag honom försäkrad för ett högre livvärde men idag har jag sparat ihop så pass mycket pengar att jag kan köpa en ny häst utan att stå och falla med försäkringspengarna.
Min personliga uppfattning är att hästförsäkringar är relativt dyra och att man därför måste väga riskerna mot kostnaderna.
Ju mer man är villig att betala desto mer har man möjlighet att få ersatt samtidigt som det kanske också blir så att man ALDRIG behöver utnyttja sin försäkring utan har betalat tusentals kronor varje år "helt i onödan".
Vad säger läsarna om ovanstående? Hur ser era försäkringar ut och hur har NI resonerat vid tecknandet?
Först frågan:
Hejsan Birgitta,
Jag börjar snart närma mig ett hästköp, något jag velat sen jag började rida vid 6 års ålder. Men nu är det så att jag satsat på att vidareutbilda mig och är klar om 2 år. Men så fort jag är klar så ska jag börja ge mig ut på jakt efter en häst som passar mig. Men jag vill vara ute i god tid och "läsa på" sådant som jag är osäker på i god tid. Jag kommer också från malmö och jag undrar om inte du kan göra ett inlägg om vad du har för försäkring på Archie och vad detta kostar dig i månaden samt vad du tycker om olika försäkringar (så som livs och vet) Vad krävs, hur ser det ut i ditt stall osv :)?
Uppskattar även språk som "vanligt folk" förstår sig på, alltså inte detta kryptiska språk som ges på diverse försäkringars hemsidor.
Tacksam för svar om du orkar:)
med vänliga hälsningar
Jag önskar att jag kunde svara dig lite "snabbt och lätt- färdigbrett" Linda men tyvärr är försäkringsdjungeln lika tät och ogenomtränglig oavsett vad man vill försäkra; en häst, en bil eller ett hus tex.
Och tyvärr är inte alla försäkringar helt jämförbara- det kan bli lite som att titta på äpplen vs päron eftersom det som igår i det ena bolagets försäkring inte alls ingår i det andra bolagets dito eller så har man ett nästan men bara nästan likadant erbjudande....osv.
Jag anser absolut att man bör ringa runt till i alla fall 3-4 bolag och FÖRSÖKA göra någon form av jämförelse oavsett, jag minns att det skilde flera tusen på vår hem och villaförsäkring på den tiden det begav sig och jag har inga skäl att tro att det skulle förhålla sig annorlunda med hästförsäkringar.
Enklast är att ta över hästens befintliga försäkring och inom den göra de justeringar man önskar- byter man bolag finns det (hos alla tror jag) en karens vilket kan ställa till problem om hästen behöver veterinärvård innan denna löpt ut.
Vanligast är att man har en veterinärvårdsförsäkring (till vilken man kan teckna diverse tillägg) och en livförsäkring.
En del hästägare avstår från livförsäkringen (som innebär att man får ut ett visst belopp om hästen dör) av olika anledningar, det kan tex bero på att de köpt hästen otroligt billigt eller att hästen är så gammal att den i princip inte betingar något värde eller så har man hästen "undersförsäkrad", dvs under sitt egentliga värde eftersom man helt enkelt inte har råd/ vill betala den premie detta skulle rendera.
Veterinärvårdsförsäkringen vet jag i princip ingen som vågar avstå från- då ska man ha väldigt gott om pengar och kunna "hosta upp" dessa tämligen omgående om något skulle hända hästen.
Att rada upp alla former av försäkringar med sina olika tillägg som finns skulle ta för lång tid och totalt översvämma bloggen och du planerar dessutom inte att köpa häst förrän om 2 år om jag har förstått saken rätt Linda. Tills dess hinner mycket säkert ändra sig, bolagen gör ständigt justeringar i sina avtal och följer också i mångt varandras villkorsförändringar.
Det jag tycker du absolut ska ha är en veterinärvårdsförsäkring- du anar inte vilka kostnader man snabbt kan komma upp i om det vill sig riktigt illa. En buköppning tex (som jag fick göra på min förra häst Décima) kan även utan komplikationer lätt kosta 50.000- värt att tänka på.
Hurvida du ska ha en livförsäkring och i vilket belopp får du fundera över utifrån vad du kommer att köpa din häst för och hur pass gärna du vill kunna få tillbaka dessa pengar om något händer din häst så att den dör.
Om man tex tar LÅN för sitt hästköp "måste" man nästan livförsäkra den med motsvarande belopp såvida man inte vill fortsätta att avbetala på ett lån för något som inte ens längre existerar.
Även om du är rädd för bolagens "fikonsspråk" så är mitt bästa råd faktisk just att ringa runt till bolagen och ställa dina frågor till handläggarna- det är bland annat det som de har betalt för: att svara på presumtiva kunders förfrågningar.
Avslutningsvis kan jag nämna att jag själv har en veterinärvårdsförsäkring med en tilläggsförsäkring till Archie (tillägget för att få ersättning för ännu högre summor och mer- tex mediciner- än vad den ordinarier försäkringen ersätter).
Jag har också en livförsäkring på mindre än hälften av hans reella värde (som jag bedömer det i alla fall)- jag vill helt enkelt inte betala ännu mer än de ca 900:--/ månad jag redan pungar ut med.
När jag precis hade köpt Archie och mer eller mindre tömt mina konton hade jag honom försäkrad för ett högre livvärde men idag har jag sparat ihop så pass mycket pengar att jag kan köpa en ny häst utan att stå och falla med försäkringspengarna.
Min personliga uppfattning är att hästförsäkringar är relativt dyra och att man därför måste väga riskerna mot kostnaderna.
Ju mer man är villig att betala desto mer har man möjlighet att få ersatt samtidigt som det kanske också blir så att man ALDRIG behöver utnyttja sin försäkring utan har betalat tusentals kronor varje år "helt i onödan".
Vad säger läsarna om ovanstående? Hur ser era försäkringar ut och hur har NI resonerat vid tecknandet?
Lördag- breakfast at Tiffany's
Nääää...inte riktigt Tiffany´s....snarare det mer oglamorösa Scandic Segevång i Malmö men en god frukost fick vi- maken och jag.
Det var maken som kom på denna eminenta idé- i stället för att, som vi ibland gör, handla en rejäl helgfrukost och tillaga densamma så skulle vi kunna låta någon sköta allt det omständliga åt oss och bara ägna åt oss frossandet och det var precis vad vi gjorde!
Annars ägnades morgonen åt ett dressyrpass i ridhuset och är det samma gamla visa som spelas; övergångar från galopp till skritt, skolor, trav och galoppökningar och annat som ingår i LA:4 och de nya medelsvår C-programmen.
Efter ridningen pysslade jag också som vanligt i stallet, släppte ut hästar, putsade på min utrustning och gjorde annat sådant jag inte hinner med på vardagarna.
Idag har jag även hunnit med att läsa ut den senast utkomna boken om "Damernas detektivbyrå" och har för första gången på länge INGENTING att läsa vilket inte känns så bra med det usla tv-utbud som brukar råda på helgerna.
Det får bli ett besök i videoaffären idag tror jag minsann!
fredagen den 25:e februari 2011
Speciella annonser del 263, vilken lägenhet!
Kolla in denna lägenhet!!!
Orginell var bara förnamnet!!!
Hundar och bilåkning
Soya hoppar gärna in i även andras bilar:)!
Har ni någon teori om varför vissa hundar är så förtjusta i att åka eller i alla fall tillbringa tid i BILEN?
Den hund jag ägde sist innan vi köpte Soya (en greyhound som jag köpte i vuxen ålder för mer än 20 år sedan) var ett praktexemplar på ovanstående då det inte gick att lämna honom ensam hemma ens 10 minuter utan att han ylade itu hela huset (tro mig jag försökte allt men detta är en lååååång och helt annan historia) medan han kunde ligga nöjd i bilen i 3-4 timmar medan jag var på mina föreläsningar.
I bilen sa han aldrig ett pip, han hoppade alltid lika glatt in i den och tycktes som sagt otroligt nöjd.
Soya är precis likadan bortsett från att det går att lämna henne ensam hemma hur bra som helst.
Men även hon älskar sin bil och tar alla tillfällen i akt att hoppa in i både den och ANDRA bilar som råkar stå öppna (kan bli liiite pinsamt ibland).
Det "lustiga" med Soya är att hon inte alls verkade bekväm med att åka bil då vi köpte henne 1 år gammal.
Då dräglade hon något enormt när vi körde någonstans- hon bara låg i baksätet med spottet rinnande ur munnen?!?!?
Men detta upphörde snabbt och hon blev, innan hon fick sin hundbur en mycket ivrig med-förare som satte tassarna på våra armstöd och höll utkik och hjälpte både mig och maken att köra.
När så buren inköptes trodde jag att Soya skulle sakna sitt co-driver-uppdrag och känna sig övergiven i bagage-utrymmet men hon älskar även denna jäkla bur och har till och med försökt att hoppa in i den när luckan till den varit stängd (!).
Fredag- vi studsar vidare
I morse var det dags för hoppning igen och det gick faktiskt lika bra som sist varför det även denna gången blev ganska många språng.
Jag hoppade till och med en liten bana bestående av 5 hinder- heja mig!
torsdagen den 24:e februari 2011
Förrädiska facebook :)!
På tal om det vi diskuterade på bloggen i förra veckan; om att försöka lura till sig bidrag/ förmåner som man inte har rätt till:
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article8613295.ab
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article8613295.ab
Över huvud taget blir de varnande exemplen på hur man verkligen måste tänka på hur man använder tex Facebook fler och fler- folk har både avskedats, nekats jobb och hängts ut i media på grund av inte alltid så välformulerade alster på detta forum.
Annorlunda arabiskt hundkapp
När jag började med hundkapp med Soya fick jag av en mycket initerad man veta att man i Sverige inte får använda något som ser ut som en hare/ kanin som hundarna ska jaga- därav att det inom både hundkappen och på lure coursing är fladdrande platsremsor som jagas i stället- hundarna skiter antingen i vilket eller märker ingen skillnad, ha ha.
Men kolla vad man använder i detta saluki-race: om ni inte orkar se hela filmen så spola fram tills det har gått 2,45 minuter :)!
http://www.youtube.com/watch?v=ev45AQCQPPo
Men kolla vad man använder i detta saluki-race: om ni inte orkar se hela filmen så spola fram tills det har gått 2,45 minuter :)!
http://www.youtube.com/watch?v=ev45AQCQPPo
Dagens (hov)fråga
Härom veckan omorganiserade jag mitt stallskåp och passade då på att putsa av en mängd burkar och flaskor jag har liggande och som blivit dammiga och smutsiga.
Konstaterade att en del "smörjor" till lädret inte använts på länge, jag har någon favorit och då blir de andra burkarna liggande orörda och hittade också en flaska med gammal hovolja.
Detta fynd fick mig att tänka tillbaka på "fornstora dar" då jag som ivrig och extremt entusiastisk skötare åt en privathäst på ridskolan, Mamaia, höll på att smörja itu hästens hovar eller nåt :).
Andrahandsuppgifter efter att hästen såldes sade nämligen att den nya hovslagaren undrade vad som hänt med hästens hovar som var helt uppmjukade av mitt idoga (läs: dagliga) smörjande med hovfett.
Jag vet till dags datum inte om det ens är möjligt att påverka hästens hovar på detta vis; mycket av det jag läst om sedan dess talar snarare för att hov-smörjning är mer eller mindre lönlöst/ ineffektivt och att man möjligen får en liten effekt om man smörjer kronranden där fettet de facto kan tränga in.
Fast på den tiden detta hände blev jag restriktiv med hovsmörjan och sedan jag köpte egen häst har jag faktiskt mer eller mindre helt slutat att smörja hovarna.
Dels har alla hästar jag ägt haft otroligt bra hovkvalité och dels har jag väl vuxit ifrån "flicka målar naglarna på sin häst för att det är fiiiiint"- för är det inte detta de handlar om mycket :)?
Att smörja hovarna precis innan man ska upp i ridhuset och rida tex- till vilken nytta kan man ju verkligen undra?
Själv har jag någon gång smort hovarna innan jag åkt till tävling- åter igen för att det är fiiiint- men ärligt talat; hur länge har hovarna sett fina ut efter ankomst till tävlingen? I 30 sekunder kanske? Innan hästen skulle backa ur släpet och trampade med hovarna i sitt eget bajs som fastnade så bra på det smorda?
Nä...den där hovoljan får nog fortsätta att samla damm i sitt hörn i skåpet.
Hur gör ni kära läsare?
Är hovsmörjning en del av ert hästpyssel? Tror/ vet ni ni att smörjningen har någon effekt?
Konstaterade att en del "smörjor" till lädret inte använts på länge, jag har någon favorit och då blir de andra burkarna liggande orörda och hittade också en flaska med gammal hovolja.
Detta fynd fick mig att tänka tillbaka på "fornstora dar" då jag som ivrig och extremt entusiastisk skötare åt en privathäst på ridskolan, Mamaia, höll på att smörja itu hästens hovar eller nåt :).
Andrahandsuppgifter efter att hästen såldes sade nämligen att den nya hovslagaren undrade vad som hänt med hästens hovar som var helt uppmjukade av mitt idoga (läs: dagliga) smörjande med hovfett.
Jag vet till dags datum inte om det ens är möjligt att påverka hästens hovar på detta vis; mycket av det jag läst om sedan dess talar snarare för att hov-smörjning är mer eller mindre lönlöst/ ineffektivt och att man möjligen får en liten effekt om man smörjer kronranden där fettet de facto kan tränga in.
Fast på den tiden detta hände blev jag restriktiv med hovsmörjan och sedan jag köpte egen häst har jag faktiskt mer eller mindre helt slutat att smörja hovarna.
Dels har alla hästar jag ägt haft otroligt bra hovkvalité och dels har jag väl vuxit ifrån "flicka målar naglarna på sin häst för att det är fiiiiint"- för är det inte detta de handlar om mycket :)?
Att smörja hovarna precis innan man ska upp i ridhuset och rida tex- till vilken nytta kan man ju verkligen undra?
Själv har jag någon gång smort hovarna innan jag åkt till tävling- åter igen för att det är fiiiint- men ärligt talat; hur länge har hovarna sett fina ut efter ankomst till tävlingen? I 30 sekunder kanske? Innan hästen skulle backa ur släpet och trampade med hovarna i sitt eget bajs som fastnade så bra på det smorda?
Nä...den där hovoljan får nog fortsätta att samla damm i sitt hörn i skåpet.
Hur gör ni kära läsare?
Är hovsmörjning en del av ert hästpyssel? Tror/ vet ni ni att smörjningen har någon effekt?
Torsdag- ut-tömmande?
I morse stod tömkörning på schemat- en väldigt rolig motionsform tycker jag och troligen Archie också eftersom han oftast är väldigt med på noterna.
Vi började med galopp och växlade mellan mycket små volter i samlad galopp (bra förberedande piruett-träning) och stora volter i mellangalopp.
Därefter blev det trav över cavalettina som ni ser i bild och sedan travökningar.
Passet avslutades med lite tramp utmed spåret och när vi var klara hade det gått nästan en timme.
Jag tycker att det är väldigt synd att många enbart använder både tömkörning och framför allt longering som lite "avrastning" och inte så mycket arbete- linan/ linorna kommer ofta fram då hästägaren har bråttom/ inte ids rida.
Av detta följer också att passet gärna blir mycket kortare än om man skulle rida- också detta synd tycker jag.
För man kan faktiskt arbeta hästarna väldigt bra på töm om man anstränger sig lite och inte bara står som fastvuxen i marken (och låter hästen förstöra ridhusbottnen genom att springa i samma voltspår heeeela tiden).
Och varierar man arbetet kan man lätt tömköra en timme utan att varken slita ut sig själv eller hästen men då måste man som sagt tänka till lite :) OCH dessutom helst ha lite egen ork/ kondition så att man kan RÖRA SIG i ridhuset och slipper statiskt "på-liten-volt-snurrande".
Jag såg förresten en tjej som longerade sin häst härom dagen som verkligen fick till jättebra arbete genom att låta den trava och galoppera över lite upphöjda bommar- inspänd.
Detta var en fröjd för ögat till skillnad från då folk låter sina hästar antingen harva ridhuset med släpande ben eller rusa runt fullständigt okontrollerat- det sistnämnda ett för mig obegripligt och mycket dumdristigt sätt att "motionera" hästen på.
onsdagen den 23:e februari 2011
Dagens (hästhårs)fråga
Köpare av Hööks produkter har möjligheter att på deras hemsida recensera dessa men tyvärr är det ingen som har haft något att säga om just denna tingest.
Jag, ägare till Archie vars man hade kunnat utgöra tupé åt 3-4 hästar är så klart nyfiken på om produkten är något att ha?
Blir det snyggt när man har tunnat ut håret med denna kam? Går det ändå att fläta eller blir det en massa testar i olika längder? Hur ser det ut när manen börjar växa ut?
Har ni erfarenhet- skriv!!!!
(Över)aktiv ryttare!
Jag tycker själv att jag är en ganska "aktiv" hästägare i jämförelse med många andra- jag rider minst 6 pass i veckan (det kan ibland också gå 10-14 dagar mellan vilodagarna) och passen är i snitt 1 timme, aldrig under 45 minuter i alla fall.
Men när jag läste en tråd om hur mycket ANDRA motionerar sina hästar insåg jag att jag i alla fall i jämförelse med nedanstående übermänniska verkligen ligger i lä.
Vad sägs om detta schema:
Men en ganska vanlig dag brukar se ut så här:
05,00 Är jag i stallet med häst och hund, fyller på hö och vatten.
Tar med mig en häst och hund och ger mig ut på en löparrrunda som är ca 1h.
06,30 Hemma igen duscha byta om, åka med hunden till dagis.
07,00 Är på arbetet som är fysiskt krävande.
16,00 Slutar jobbet åker och hämtar hunden från dagis sen hem.
17,00 Spinningpass
18,30 Middag
19,00 Stallet igen och då rider jag oftast och hunden hänger med här också.
22.00-23.00 Hemma igen och då är det dags för sängen.
Nu ska jag i ärlighetens namn säga att personens livsstil/ schema verkligen inte är något jag avundas eller skulle vilja härma- jag uppskattar mina "vilor" i soffan på kvällarna för mycket.
Dessutom är det väl få förunnat att klara sig på så lite sömn- om personen är i stallet vid 5 och kommer hem på kvällen vid 22-23 så finns det inte många timmar över att sova på?
Ja, ja...det är tur att man inte BEHÖVER ha häst på detta vis för då hade i alla fall jag lämnat in för länge sedan :).
Men när jag läste en tråd om hur mycket ANDRA motionerar sina hästar insåg jag att jag i alla fall i jämförelse med nedanstående übermänniska verkligen ligger i lä.
Vad sägs om detta schema:
Men en ganska vanlig dag brukar se ut så här:
05,00 Är jag i stallet med häst och hund, fyller på hö och vatten.
Tar med mig en häst och hund och ger mig ut på en löparrrunda som är ca 1h.
06,30 Hemma igen duscha byta om, åka med hunden till dagis.
07,00 Är på arbetet som är fysiskt krävande.
16,00 Slutar jobbet åker och hämtar hunden från dagis sen hem.
17,00 Spinningpass
18,30 Middag
19,00 Stallet igen och då rider jag oftast och hunden hänger med här också.
22.00-23.00 Hemma igen och då är det dags för sängen.
Nu ska jag i ärlighetens namn säga att personens livsstil/ schema verkligen inte är något jag avundas eller skulle vilja härma- jag uppskattar mina "vilor" i soffan på kvällarna för mycket.
Dessutom är det väl få förunnat att klara sig på så lite sömn- om personen är i stallet vid 5 och kommer hem på kvällen vid 22-23 så finns det inte många timmar över att sova på?
Ja, ja...det är tur att man inte BEHÖVER ha häst på detta vis för då hade i alla fall jag lämnat in för länge sedan :).
Om Soya hade träffat Archie som valp....
.....hade deras relation säkert kunnat se ut på detta vis:
http://www.youtube.com/watch?v=XGHz4XuvGog
Hästen på videon verkar ju fullständigt iskall (drogad :)) men det kan säkert Archie också te sig för de som är vana vid stirriga studs-monster.
Den enda nackdelen med att odla sådana här relationer är väl att hunden kan lockas i villfarelse att alla hästar är så här snälla.
Och även om min erfarenhet är att 90 % av alla normala hästar tolererar normala hundar aldeles utmärkt så finns det ändå gränser...
http://www.youtube.com/watch?v=XGHz4XuvGog
Hästen på videon verkar ju fullständigt iskall (drogad :)) men det kan säkert Archie också te sig för de som är vana vid stirriga studs-monster.
Den enda nackdelen med att odla sådana här relationer är väl att hunden kan lockas i villfarelse att alla hästar är så här snälla.
Och även om min erfarenhet är att 90 % av alla normala hästar tolererar normala hundar aldeles utmärkt så finns det ändå gränser...
Onsdag- snön skojade inte
Till skillnad från igår skojade snön inte idag- den la sig tvärtom resolut på marken, kanske i ett sista desperat försök att inte bli bortglömd till nästa vinter.
Ingen gladdes åt det vita, det var många avåkningar läste jag i Sydsvenskans nätupplaga; folk hade väl hunnit slappna av och bli vårdslösa under veckorna utan nederbörd.
Själv är jag hoppfull- vill verkligen tro att våren kommer när som helst fast kanske inte imorgon....
Idag blev det dressyr i ridhuset efter jobbet och om man ska se på Archies och min gemensamma "dressyrkamp" kan man väl, om man ska vara positiv, konstatera att vår lägstanivå är på en helt annan nivå :) än för någon månad sedan.
Om man väljer ett mer negativt synsätt anser/ inser man att dressyr verkligen är en tålamodsprövande syssla- det tar sån tiiiiid att förbättra vissa saker.
Jag tränar tex övergångar från galopp till skritt enligt tesen "övning ger färdighet och efter ungefär 10.000 övergångar kommer jag att se resultat" och om det stämmer kommer ni inom kort att kunna säga att ni brukar läsa "övergångs-världsmästarens" blogg. Eller nåt...
Ingen gladdes åt det vita, det var många avåkningar läste jag i Sydsvenskans nätupplaga; folk hade väl hunnit slappna av och bli vårdslösa under veckorna utan nederbörd.
Själv är jag hoppfull- vill verkligen tro att våren kommer när som helst fast kanske inte imorgon....
Idag blev det dressyr i ridhuset efter jobbet och om man ska se på Archies och min gemensamma "dressyrkamp" kan man väl, om man ska vara positiv, konstatera att vår lägstanivå är på en helt annan nivå :) än för någon månad sedan.
Om man väljer ett mer negativt synsätt anser/ inser man att dressyr verkligen är en tålamodsprövande syssla- det tar sån tiiiiid att förbättra vissa saker.
Jag tränar tex övergångar från galopp till skritt enligt tesen "övning ger färdighet och efter ungefär 10.000 övergångar kommer jag att se resultat" och om det stämmer kommer ni inom kort att kunna säga att ni brukar läsa "övergångs-världsmästarens" blogg. Eller nåt...
tisdagen den 22:e februari 2011
Speciella annonser del 262: huuuuu vilket huuuus!
Tänk vad som kan dölja sig bakom en till synes oskyldig fasad :).
En spontan reaktion är: "här har det gått åt mycket tyger och tapet".
Notera att till och med duschkabinen (!!!!) är tygklädd och att garaget är tapetserat.
Nej....jag finner knappt ord men tackar bloggläsaren Nina för detta praktexemplar på vulgo-vidrigheter.
Tiden den går men gamla vanor (och uttryck) består
Nyligen skrev jag om ordet FELLOW, en ridlärartitel som jag undrade hur lång tid det kommer att ta innan den blir allmänt vedertagen och detta fick mig att minnas andra företeelser som minsann inte ändrat namn bara sådär- hur som helst :).
Människor är ena konservativa jäklar ibland och ju äldre desto mer förstelnade om ni frågar mig.
Här 3 exempel som jag bara kom på rakt upp och ner:
1. För "tusen" år sedan eller i alla fall typ 25 anlade man på vår ridskola en utebana med flis som underlag. Det tog tyvärr inte lång tid innan någon eller några smartisar råkade harva hål på mattan under flisen vilket fick till följd att inget höll kvar flisen på sin tänkta plats utan den spreds snabbt om inte för vinden så i alla fall ner i underjorden.
Av detta följer som ni säkert förstår att underlaget inte varit flis på väääääldigt många år men i alla fall fram till den dagen då jag flyttade från ridskolan sa alla som varit med ett tag "idag har jag ridit på flisen" menandes vår utebana.
Detta måste så klart te sig väldigt förvirrande för nytillkomna då hela utebanan består av grus och inget annat och man måste känna till bakgrundshistorien för att ens fatta varifrån detta "flisen" kommer.
2. För ännu längre tillbaka sedan än då vi anlade "flisen", närmare bestämt år 1962 öppnade en stormarknad mitt emot vår ridskola med namnet Wessels.
Wessels bytte namn till B&W 1977 och blev på 1990-talet Coop Forum men det finns än idag folk som säger att de ska till "Wessels" för att handla- mer än 30 år efter namnbytet!
3. Är det någon som minns när hoppklasserna började benämnas med sina höjder i stället för som tidigare "LC, LB, LA" osv? Det måste väl vara minst 10 år sedan?
Ändå hör man ofta folk säga "den hoppar LA" osv även om yngre så klart inte minns denna benämning utan säger "120".
Har ni fler exempel?
Människor är ena konservativa jäklar ibland och ju äldre desto mer förstelnade om ni frågar mig.
Här 3 exempel som jag bara kom på rakt upp och ner:
1. För "tusen" år sedan eller i alla fall typ 25 anlade man på vår ridskola en utebana med flis som underlag. Det tog tyvärr inte lång tid innan någon eller några smartisar råkade harva hål på mattan under flisen vilket fick till följd att inget höll kvar flisen på sin tänkta plats utan den spreds snabbt om inte för vinden så i alla fall ner i underjorden.
Av detta följer som ni säkert förstår att underlaget inte varit flis på väääääldigt många år men i alla fall fram till den dagen då jag flyttade från ridskolan sa alla som varit med ett tag "idag har jag ridit på flisen" menandes vår utebana.
Detta måste så klart te sig väldigt förvirrande för nytillkomna då hela utebanan består av grus och inget annat och man måste känna till bakgrundshistorien för att ens fatta varifrån detta "flisen" kommer.
2. För ännu längre tillbaka sedan än då vi anlade "flisen", närmare bestämt år 1962 öppnade en stormarknad mitt emot vår ridskola med namnet Wessels.
Wessels bytte namn till B&W 1977 och blev på 1990-talet Coop Forum men det finns än idag folk som säger att de ska till "Wessels" för att handla- mer än 30 år efter namnbytet!
3. Är det någon som minns när hoppklasserna började benämnas med sina höjder i stället för som tidigare "LC, LB, LA" osv? Det måste väl vara minst 10 år sedan?
Ändå hör man ofta folk säga "den hoppar LA" osv även om yngre så klart inte minns denna benämning utan säger "120".
Har ni fler exempel?
Tisdag- snö-hot blev sol-sken
Kolla vilka lååååånga ben Archie har...och vilken jättehund som springer bakom oss :).
Förresten; bakom huset som syns i bild går en 80-väg och 40 meter från den bor vi.
Idag kände vädret för att skrämma oss lite och släppte ner lagom med snöflingor för att vi alla lite till mans skulle börja tänka "åh nej....inte mer snö...väl...?".
Men det bidde inget med snön, den försvann lika hastigt som den kom och kvar blev bara ett härligt solsken i vilket jag red ut med djuren.
Sol eller ej...efter över en timme med mycket skritt var det skönt att komma in i värmen trots att jag var minst lika påbyltad som både hund och häst som båda hade sina täcken.
Dagens (dressyrprograms)fråga
Är det någon som säkert VET varför man bestämde sig för att döpa om LA:5 och LA:6 programmen till MEDELSVÅR C:1 respektive C:2?
Är det för att man har lätt A, B och C men aldrig har haft mer än medelsvår och svår A och B?
Kommer det inom en överskådlig framtid även program som kommer att heta SVÅR C?
Är det kanske så att det LÅTER "finare" att säga att man rider medelsvår C än LA fast programmen är desamma?
Det tror jag faktiskt absolut att en hel del ryttare tycker och jag hörde några kalla LA:6-programmet för medelsvår C redan förra året- innan namnändringen var "officiell".
Vad har ni för tankar i frågan?
Är det för att man har lätt A, B och C men aldrig har haft mer än medelsvår och svår A och B?
Kommer det inom en överskådlig framtid även program som kommer att heta SVÅR C?
Är det kanske så att det LÅTER "finare" att säga att man rider medelsvår C än LA fast programmen är desamma?
Det tror jag faktiskt absolut att en hel del ryttare tycker och jag hörde några kalla LA:6-programmet för medelsvår C redan förra året- innan namnändringen var "officiell".
Vad har ni för tankar i frågan?
måndagen den 21:e februari 2011
Hello...fellow!
För några veckor sedan hade "Havrepappa", en av Hippsons bloggare, ett inlägg där han förundrade sig över en ny titel man hittat på inom Ridsportförbundet- den finaste av dom alla dessutom inom det nya systemet med titlar för ridlärare.
Titeln....jag måste pausa för att sluta skratta...är FELLOW (som i "for he´s a jolly good fellow"), enligt mig så urbota korkad och obegriplig så jag finner knappt ord.
Att mer och mer inom det SVENSKA språket har blivit "englifierat" (ett ord I just invented men I think you understand) må vara hänt- I don´t mind speciellt much men varför just ett så mega-töntigt ord som FELLOW som i alla fall i min värld mest anspelar på MANLIGA varelser????
Jag undrar verkligen hur många som kommer att använda sig av detta hel-dinga ord och hur många decennier (förhoppningsvis) det tar innan det blir allmänt vedertaget.....eller försvinner spårlöst ut i ord-rymden?
Vad tror ni?
Titeln....jag måste pausa för att sluta skratta...är FELLOW (som i "for he´s a jolly good fellow"), enligt mig så urbota korkad och obegriplig så jag finner knappt ord.
Att mer och mer inom det SVENSKA språket har blivit "englifierat" (ett ord I just invented men I think you understand) må vara hänt- I don´t mind speciellt much men varför just ett så mega-töntigt ord som FELLOW som i alla fall i min värld mest anspelar på MANLIGA varelser????
Jag undrar verkligen hur många som kommer att använda sig av detta hel-dinga ord och hur många decennier (förhoppningsvis) det tar innan det blir allmänt vedertaget.....eller försvinner spårlöst ut i ord-rymden?
Vad tror ni?
Måndag- jag fuskar lite
I morse kände jag inte för att dressyra i det kalla ridhuset utan sköt upp dagens motion till eftermiddagen.
Även dagens dressyrpass gick jättebra men jag vet också vad det i alla fall delvis beror på:).
Precis som rubriken antyder "fuskar" jag lite vilket i detta fallet innebär att jag mest rider sådant som går väldigt lätt och bra- idag exempelvis förvänd galopp, sluta i skritt, stooora bakdelsvändningar och övergångar från galopp till trav.
Sådant som är svårare och som jag BORDE ägna mer tid åt (skolor, travökningar och övergångar från galopp till skritt) är jag inte lika pigg på- just nu vill jag vara i min väldigt lyckliga lilla dressyrbubbla:).
Nåja, lite skämt och lite allvar- jag tränar även på det svåra men borde nog ändå omfördela passen så att jag rider mindre av det lätta och mer av det svåra. Kanske...
Även dagens dressyrpass gick jättebra men jag vet också vad det i alla fall delvis beror på:).
Precis som rubriken antyder "fuskar" jag lite vilket i detta fallet innebär att jag mest rider sådant som går väldigt lätt och bra- idag exempelvis förvänd galopp, sluta i skritt, stooora bakdelsvändningar och övergångar från galopp till trav.
Sådant som är svårare och som jag BORDE ägna mer tid åt (skolor, travökningar och övergångar från galopp till skritt) är jag inte lika pigg på- just nu vill jag vara i min väldigt lyckliga lilla dressyrbubbla:).
Nåja, lite skämt och lite allvar- jag tränar även på det svåra men borde nog ändå omfördela passen så att jag rider mindre av det lätta och mer av det svåra. Kanske...
Tips på billiga täcken
Och så ett tips....
Om ni inte redan har förstått det, som mångåriga hästägare kanske, så är ett väldigt bra tips vad gäller vintertäcken som jag har avhandlat i förra inlägget att köpa dessa "off season"- dvs när deras använding inte längre behövs.
Tro mig...det kommer alltid en NY vinter och täcket ni kan köpa för halva priset i februari- april går HUR BRA SOM HELST att använda i oktober- november.
Skillnaden är att ni har möjlighet att köpa täcken för ibland HALVA PRISET "bara för att" affären behöver lagerutrymme och/ eller inväntar årets nya modell av just det täcket.
Så är ni inte helt fixerade vid "senaste årsmodell" (och ärligt talat- hur mycket skiljer det egentligen mellan olika täcken av samma märken....) så finns det fynd att göra!
Om ni inte redan har förstått det, som mångåriga hästägare kanske, så är ett väldigt bra tips vad gäller vintertäcken som jag har avhandlat i förra inlägget att köpa dessa "off season"- dvs när deras använding inte längre behövs.
Tro mig...det kommer alltid en NY vinter och täcket ni kan köpa för halva priset i februari- april går HUR BRA SOM HELST att använda i oktober- november.
Skillnaden är att ni har möjlighet att köpa täcken för ibland HALVA PRISET "bara för att" affären behöver lagerutrymme och/ eller inväntar årets nya modell av just det täcket.
Så är ni inte helt fixerade vid "senaste årsmodell" (och ärligt talat- hur mycket skiljer det egentligen mellan olika täcken av samma märken....) så finns det fynd att göra!
Dagens (hästtäckes)fråga
Som jag nämnde i gårdagens inlägg var jag på "My One" igår och tittade runt bland deras rea-varor.
Man sålde bland annat ut vintertäcken för halva priset och jag fick, precis som varje gång jag är i Ullared, stålsätta mig och INTE ens börja rota i högarna av hästbeklädnader i alla möjliga modeller och kulörer.
För man kan väl inte bara köpa täcken för att de är billiga och snygga, fast man redan har täcken så det räcker och blir över ELLER KAN MAN DET?
Ja, det är en del av dagens fråga och jag undrar hur ni resonerar!
Händer det att ni köper hästtäcken enbart av ovanstående skäl? Hur resonerar ni då? Tänker ni kanske att ni kan ha detta täcke i "reserv" eller slänger ni helt sonika fullt funktionsdugliga täcken och ersätter dom med rea-fynd?
Eller gör ni som jag har gjort någon gång; sparar det gamla täcket tänkandes "det kan vara BRA ATT HA" (åhhhh detta förrädiska resonemang) och sedan tar ni inte fram täcket de kommande 10 åren utan låter det ta enorm plats bland era övriga prylar tills ni slutligen slänger det?
Jag tycker själv att jag har varit duktig denna vinter; inte ett täcke har blivit köpt minsann!
Och EGENTLIGEN är det inget konstigt med det för Archie har flera vintertäcken redan så även om ett hade gått helt i sönder hade det kunnat ersättas med ett annat- från mitt "lager".
Jag insåg häromdagen att ett av de täcken jag använt i vinter köptes när jag inte hade ägt Décima speciellt länge vilket med min matematik borde innebära att täcket är någonstans mellan 10 och 12 år gammalt!
Jag skulle ju inte annonsera ut det som "i nyskick" om jag hade fått för mig att sälja det men det finns inte det minsta hål på täcket och även om tyget börjar se lite skavt ut på några ställen så är det verkligen inte det minsta fel på dess funktion.
Ska man slänga detta täcke bara för att det har tjänat in sitt inköpspris (inte ens 500:--) för länge sedan och njuta av någon ny härlig modell?
Ja, det är minsann inte lätt det där :).
Jag misstänker att ETT skäl till min lust att täckes-hamstra är att just täcken enligt mig är så otroligt billiga (eller går att köpa otroligt billigt ska jag kanske säga) sett över åren.
När jag köpte mitt första täcke för ca 20 år sedan kostade det LIKA MYCKET som jag idag brukar ge för täcken (dvs runt 500-lappen) medan min LÖN var ungefär HÄLFTEN av vad den är idag. En viss skillnad, eller hur?
Så hur gör och resonerar ni?
Är ni "ha-galna" och har femtioelva täcken (otroligt vanligt har jag noterat), tejpar ni era täcken med silvertejp tills de faller ihop framför era fötter (har jag också sett....), köper ni dyrt, billigt, onödigt eller använder ni inte ens täcken annat än i yttersta nödfall (typ minus 30 grader)?
Man sålde bland annat ut vintertäcken för halva priset och jag fick, precis som varje gång jag är i Ullared, stålsätta mig och INTE ens börja rota i högarna av hästbeklädnader i alla möjliga modeller och kulörer.
För man kan väl inte bara köpa täcken för att de är billiga och snygga, fast man redan har täcken så det räcker och blir över ELLER KAN MAN DET?
Ja, det är en del av dagens fråga och jag undrar hur ni resonerar!
Händer det att ni köper hästtäcken enbart av ovanstående skäl? Hur resonerar ni då? Tänker ni kanske att ni kan ha detta täcke i "reserv" eller slänger ni helt sonika fullt funktionsdugliga täcken och ersätter dom med rea-fynd?
Eller gör ni som jag har gjort någon gång; sparar det gamla täcket tänkandes "det kan vara BRA ATT HA" (åhhhh detta förrädiska resonemang) och sedan tar ni inte fram täcket de kommande 10 åren utan låter det ta enorm plats bland era övriga prylar tills ni slutligen slänger det?
Jag tycker själv att jag har varit duktig denna vinter; inte ett täcke har blivit köpt minsann!
Och EGENTLIGEN är det inget konstigt med det för Archie har flera vintertäcken redan så även om ett hade gått helt i sönder hade det kunnat ersättas med ett annat- från mitt "lager".
Jag insåg häromdagen att ett av de täcken jag använt i vinter köptes när jag inte hade ägt Décima speciellt länge vilket med min matematik borde innebära att täcket är någonstans mellan 10 och 12 år gammalt!
Jag skulle ju inte annonsera ut det som "i nyskick" om jag hade fått för mig att sälja det men det finns inte det minsta hål på täcket och även om tyget börjar se lite skavt ut på några ställen så är det verkligen inte det minsta fel på dess funktion.
Ska man slänga detta täcke bara för att det har tjänat in sitt inköpspris (inte ens 500:--) för länge sedan och njuta av någon ny härlig modell?
Ja, det är minsann inte lätt det där :).
Jag misstänker att ETT skäl till min lust att täckes-hamstra är att just täcken enligt mig är så otroligt billiga (eller går att köpa otroligt billigt ska jag kanske säga) sett över åren.
När jag köpte mitt första täcke för ca 20 år sedan kostade det LIKA MYCKET som jag idag brukar ge för täcken (dvs runt 500-lappen) medan min LÖN var ungefär HÄLFTEN av vad den är idag. En viss skillnad, eller hur?
Så hur gör och resonerar ni?
Är ni "ha-galna" och har femtioelva täcken (otroligt vanligt har jag noterat), tejpar ni era täcken med silvertejp tills de faller ihop framför era fötter (har jag också sett....), köper ni dyrt, billigt, onödigt eller använder ni inte ens täcken annat än i yttersta nödfall (typ minus 30 grader)?
söndagen den 20:e februari 2011
Veckan som gått
Under veckan som gått har det blivit, om inte VARMARE så i alla fall ännu lite LJUSARE!
Det kanske tycks som ett evigt tjatande om detta på bloggen men det är för mig verkligen något att glädjas över och ett absolut tecken på att det blir vår även i år!
Det är nästan så att jag vissa dagar har hajat till och tänkt "oj, är jag försenad nu" när det har varit så ljust vid samma tid som det tidigare varit kolsvart ute och samma sak har hänt flera eftermiddagar, jag har inte fattat att det hunnit bli så sent som det faktiskt har blivit eftersom ljusförhållandena lurat mig.
Archie jobbar på jättefint just nu- jag gör som jag alltid gjort och varierar hans arbete ganska mycket.
Under veckan som gått har vi klättrat, skrittat ut i storm, hoppat, tömkört och genomfört några dressyrpass i ridhuset.
Soya det lilla livet började löpa i fredags och jag får väl säga "äntligen"- inte för att jag LÄNGTAT efter det precis men för att vi faktiskt väntat på löpet ett bra tag då Åsas hundar tydligt markerat att något varit på gång.
Så nu blir det inga hundträffar på ett tag utan vi får klara oss själva :).
Förhoppningsvis innebär inte heller detta löpet
några direkta "restriktioner" förutom att Soyis inte får träffa sina killar; annars springer hon omkring som vanligt och har hittills inte visat några rymmartendenser eller andra tokigheter.
Vågar knappt skriva det men tävlingssäsongen närmar sig och den både ser jag fram emot och inte.
Skulle höstens gräsligheter med en inne på banan sovande häst upprepas har jag bestämt mig för att ge upp och sälja- jag vill trots allt fortsätta att tävla med BRA resultat.
Archie är tack och lov en heeelt annan, piggare och mer positiv häst än när vi hade det som motigast men jag vågar verkligen varken ropa hej eller börja fantisera om stordåd.
Men snart lär det alltså visa sig åt vilket håll vi är på väg och jag vet ju vad jag vill och hoppas på i alla fall.
Det kanske tycks som ett evigt tjatande om detta på bloggen men det är för mig verkligen något att glädjas över och ett absolut tecken på att det blir vår även i år!
Det är nästan så att jag vissa dagar har hajat till och tänkt "oj, är jag försenad nu" när det har varit så ljust vid samma tid som det tidigare varit kolsvart ute och samma sak har hänt flera eftermiddagar, jag har inte fattat att det hunnit bli så sent som det faktiskt har blivit eftersom ljusförhållandena lurat mig.
Archie jobbar på jättefint just nu- jag gör som jag alltid gjort och varierar hans arbete ganska mycket.
Under veckan som gått har vi klättrat, skrittat ut i storm, hoppat, tömkört och genomfört några dressyrpass i ridhuset.
Soya det lilla livet började löpa i fredags och jag får väl säga "äntligen"- inte för att jag LÄNGTAT efter det precis men för att vi faktiskt väntat på löpet ett bra tag då Åsas hundar tydligt markerat att något varit på gång.
Så nu blir det inga hundträffar på ett tag utan vi får klara oss själva :).
Förhoppningsvis innebär inte heller detta löpet
några direkta "restriktioner" förutom att Soyis inte får träffa sina killar; annars springer hon omkring som vanligt och har hittills inte visat några rymmartendenser eller andra tokigheter.
Vågar knappt skriva det men tävlingssäsongen närmar sig och den både ser jag fram emot och inte.
Skulle höstens gräsligheter med en inne på banan sovande häst upprepas har jag bestämt mig för att ge upp och sälja- jag vill trots allt fortsätta att tävla med BRA resultat.
Archie är tack och lov en heeelt annan, piggare och mer positiv häst än när vi hade det som motigast men jag vågar verkligen varken ropa hej eller börja fantisera om stordåd.
Men snart lär det alltså visa sig åt vilket håll vi är på väg och jag vet ju vad jag vill och hoppas på i alla fall.
Söndag- läsning, shopping, klättring, god mat och mycket mer
Archies uppfattning om hur man leker med kompisen i hagen bredvid. Vet inte om Bobbo, "den drabbade" håller med :)!
Även idag har jag hunnit med massor känns det som!
Började morgonen med att läsa ut "Paganinikontraktet" som var riktigt läsvärd och begav mig sedan till stallet där Archie redan hade släppts ut av Elinor som hade jouren.
Mockade och gjorde i ordning fodret och körde sedan till My One- en djuraffär som hade utlovat rea.
Jag handlar väldigt sällan och då bara om det är något jag verkligen behöver och/eller det är otroligt prisvärt- jag har så mycket kläder och hästutrustning att jag skulle klara mig lääääänge utan shopping.
Men idag blev det ett nytt, vitt tävlingsschabrak (Eskadron), alla schabrak som jag redan har är lite halvslitna och inget jag vill ha på tävling om jag inte måste.
Samma med min ridjacka som börjar se trist ut- den ersatte jag också idag med en enkel dito som det var 50 % rabatt på.
Lika stor rabatt hade man på fårskinnsfodrade ridskor med stålhätta och jag slog till även på dom.
Åkte därefter till en annan djuraffär (Arken Zoo) där man hade ett förmånligt erbjudande på ett hundfoder (Precept Endurance) som jag ville prova.
Köpte fodret och det slukades snabbt vid första utfodringen hemma så det verkar lovande.
Soya äter annars "Lone Star" men affären som säljer detta har numera bara öppet 2 kvällar i veckan så jag kände att det blir lättare att handla någon annanstans.
Nästa punkt på dagens agenda var ett besök i föräldrahemmet och när även det var avklarat åkte jag och Soya till stallet för gemensam uteritt.
Vädret var kallt men soligt och vi hade det lika mysigt som vanligt.
Vi klättrade en del, Archie mer än Soya som smart nog har fattat att man kan sitta högst upp eller längst ner på någon backe och titta på medan andra arbetar.
Efter lite drygt en timme var vi tillbaka i stallet och kunde kort därefter köra hem.
Hemma väntade maken och Wiener-snitzlar från "Två Kockar", en restaurang som vi hämtar mat från ibland.
Nu återstår tårt-ätning (maken fyller år imorgon) och sedan tänkte jag vara huslig och laga en stor köttgryta till kommande jobbluncher.
Speciella annonser del 261, en ärlig annonsör
Jag instämmer med Trasselkvast som skickat in annonsen; annonsören är verkligen ärlig, framför allt vad gäller hästens gångarter *SKRATT*
http://www.blocket.se/orebro/Ingen_vanlig_hast_32180817.htm?ca=8&w=3
http://www.blocket.se/orebro/Ingen_vanlig_hast_32180817.htm?ca=8&w=3
lördagen den 19:e februari 2011
Speciella annonser del 260, skillnad
Ett bra exempel på hur otroliga prisskillnader det är i olika delar av Sverige.
Jag vågar påstå att denna hästgård hade kostat MINST 10 GÅNGER SÅ MYCKET i Skåne.
Om du har tråkigt med din hund- prova detta!
Att hunden skulle vara världens smartaste tror jag inte- sååå otroliga trick tycker jag inte att den gör men däremot är det en bra samling på allt möjligt man kan lära sin hund om man ids och tycker det är kul (och hunden tycker detsamma :)).
Speciella annonser del 259, den ultimata hästprylen om du gillar färg?
Fick denna häpnadsväckande annonsen av bloggläsaren Hästis och tja....jag finner inga ord helt enkelt...
Eller jo...det gör jag förresten för det roliga är att när jag letade sadel till Décima, hästen med det svåraste sadelläget i hela Sverige, sa jag ibland lite skämtsamt att jag skulle köpa vilken sadel som helst, även om den var typ rosa med svarta prickar bara den passade hästen.
Och sadeln i denna annons är banne mig inte långt ifrån....
http://www.hastnet.se/begmarknad/sok/annons.php?aid=282456&kid=1
Eller jo...det gör jag förresten för det roliga är att när jag letade sadel till Décima, hästen med det svåraste sadelläget i hela Sverige, sa jag ibland lite skämtsamt att jag skulle köpa vilken sadel som helst, även om den var typ rosa med svarta prickar bara den passade hästen.
Och sadeln i denna annons är banne mig inte långt ifrån....
http://www.hastnet.se/begmarknad/sok/annons.php?aid=282456&kid=1
Lördag- fullspäckad och rolig dag
Otroligt vad mycket man kan hinna med på en dag om man orkar och vill!
Jag steg upp tidigt för ett jättebra pass i ridhuset där jag övade på sådant som ingår i de nya MSV C- programmen, skolor, bakdelsvändningar, förvänd galopp, enkla byten och trav och galoppökningar.
När jag började rida var det minus 7 grader ute och det kändes även om jag var i ett ridhus.
Fingrarna domnade bort av kylan efter några minuter och gjorde riktigt ont så jag var tvungen att skritta lite och blåsa på händerna för att få upp värmen.
Efter 1 timme gick vi tillbaka till stallet (Soya till bilen) där Archie fick äta färdigt (han får alltid kraftfoder och lite ensilage innan jag rider) medan jag hängde in utrustningen i sadelkammaren och gjorde lite annat fix.
Strax innan 8 släppte jag ut alla hästar, slängde ner 15 halmbalar från loftet, gav alla hästarna lunchmat i krubborna och gjorde i ordning Archies höpåsar.
När allt var klart körde Soya och jag till Skrylle och sprang vår mil.
Hemma blev det sen frukost, dusch och hårtvätt och sedan satte jag och maken igång med det "nödvändiga ontet", städningen.
Dammsugning, våttorkning av golv, tvätt av kläder, byte av sängkläder, skurande av badkaret mm avlöste varandra innan vi ansåg att vi var klara och sedan tog jag en liten tupplur faktiskt.
Började också på "Paganinikontraktet" en 500 sidor lång Kepler-bok (samma författare som till den överreklamerade "Hypnotisören").
På eftermiddagen åkte Soya och jag tillbaka till stallet för att titta till Archie (byta täcke och klappa om honom typ) och sedan blev det matinköp och besök hos en av Staffanstorps pizzerior innan vi åkte hem för middag (bakad potatis).
Nu ska jag fortsätta med min bok tänkte jag och även svara på några blogginlägg om ni har något att meddela:).
Jag steg upp tidigt för ett jättebra pass i ridhuset där jag övade på sådant som ingår i de nya MSV C- programmen, skolor, bakdelsvändningar, förvänd galopp, enkla byten och trav och galoppökningar.
När jag började rida var det minus 7 grader ute och det kändes även om jag var i ett ridhus.
Fingrarna domnade bort av kylan efter några minuter och gjorde riktigt ont så jag var tvungen att skritta lite och blåsa på händerna för att få upp värmen.
Efter 1 timme gick vi tillbaka till stallet (Soya till bilen) där Archie fick äta färdigt (han får alltid kraftfoder och lite ensilage innan jag rider) medan jag hängde in utrustningen i sadelkammaren och gjorde lite annat fix.
Strax innan 8 släppte jag ut alla hästar, slängde ner 15 halmbalar från loftet, gav alla hästarna lunchmat i krubborna och gjorde i ordning Archies höpåsar.
När allt var klart körde Soya och jag till Skrylle och sprang vår mil.
Hemma blev det sen frukost, dusch och hårtvätt och sedan satte jag och maken igång med det "nödvändiga ontet", städningen.
Dammsugning, våttorkning av golv, tvätt av kläder, byte av sängkläder, skurande av badkaret mm avlöste varandra innan vi ansåg att vi var klara och sedan tog jag en liten tupplur faktiskt.
Började också på "Paganinikontraktet" en 500 sidor lång Kepler-bok (samma författare som till den överreklamerade "Hypnotisören").
På eftermiddagen åkte Soya och jag tillbaka till stallet för att titta till Archie (byta täcke och klappa om honom typ) och sedan blev det matinköp och besök hos en av Staffanstorps pizzerior innan vi åkte hem för middag (bakad potatis).
Nu ska jag fortsätta med min bok tänkte jag och även svara på några blogginlägg om ni har något att meddela:).
fredagen den 18:e februari 2011
Speciella annonser del 258, ingår hästarna?
En del rubriker blir man verkligen undrade till (inte bara de med extremt märkliga särskrivningar som är så vanliga).
Vad menas med detta tex:
http://www.blocket.se/stockholm/Foderhack_med_atande_hastar_29833028.htm?ca=23_11&w=3
Vad menas med detta tex:
http://www.blocket.se/stockholm/Foderhack_med_atande_hastar_29833028.htm?ca=23_11&w=3
Vadå "med ätande hästar"????
En foderhäck är väl alltid till för ÄTANDE hästar- det är väl ingen prydnads-pryl?
Eller får man de ätande hästarna på köpet om man köper foderhäcken?
Speciella annonser del 257, damm-tålig?
Vänligen upplys en okunnig; vilka djur mår bra av att äta dammigt hö?
http://www.blocket.se/halland/Ho_2_a_sortering_32196601.htm?ca=23_11&w=3
http://www.blocket.se/halland/Ho_2_a_sortering_32196601.htm?ca=23_11&w=3
Flygande hundägare (kort filmsnutt)
Varför man inte ska ha en tyngre hund än man klarar av att hålla ha ha.....
Speciella annonser del 256, ett dyrt snöre
Ännu en annons på temat "det sista idioten är inte född än".
För vem skulle annars betala 795 kronor för 14 meter nylonrep?!?!?!
Jag tror jag skrattar på mig!
En annan reflektion är att mycket verkar gå att sälja hur dyrt som helst bara man anspelar på HORSEMANSHIP?!?!?!
Fredag- vilodag helt enkelt
Idag har det inte blivit mycket gjort på hästfronten- Archie har haft vilodag och därmed även undertecknad.
Det blev förvisso de sedvanliga 2 stallbesöken, ett innan och ett efter jobbet, men tiden där blev kort, ca 30 minuter per gång.
I eftermiddags blev det täckesbyte, bortplockning av några bajshögar, påsättning av back on track-skydden, iordningsställande av foder samt genomgnuggning och borstning av hela hästen- sedan var tiden ute och dags för mig att åka hem.
Trevlig helg!
Det blev förvisso de sedvanliga 2 stallbesöken, ett innan och ett efter jobbet, men tiden där blev kort, ca 30 minuter per gång.
I eftermiddags blev det täckesbyte, bortplockning av några bajshögar, påsättning av back on track-skydden, iordningsställande av foder samt genomgnuggning och borstning av hela hästen- sedan var tiden ute och dags för mig att åka hem.
Trevlig helg!
Äckliga hundägare!
Vid sällsynta tillfällen, då maken reser i tjänsten eller dylikt, tar jag med mig Soya till jobbet.
Igår var det dags igen och denna gången tänkte jag att jag skulle rasta Soya i en liten hundrastplats i närheten av jobbet (vid Möllevångstorget) under lunchen.
"Hon lär väl bli fullständigt nerlusad av alla möjliga bakterier" sa jag skämtsamt till kollegorna innan vi gav oss iväg men skrattet fastnade faktiskt i halsen när jag nådde den så kallade RASTPLATSEN som lämpligare borde benämnas TOALETT.
Överallt, och jag menar verkligen ÖVERALLT låg det stora högar med hundbajs- utan överdrift minst 50 högar på den pyttelilla ytan.
Det kändes nästan fjantigt när jag plockade upp Soyas lilla hög mitt bland all den andra bokstavliga SKITEN och jag drog snabbt ut henne ur denna bakteriehärd.
Nog för att vi inte springer och plockar upp efter Soya överallt ute på landet, det ska jag villigt erkänna men att folk (läs: hundägare) är så himla nonchalanta inne i storstan- det trodde jag faktiskt inte.
Och jag antar att det är samma hundar som återkommer till denna rastplats regelbundet så det blir ju dom själva och deras hundar som får kryssa mellan högarna- ännu mer obegripligt för mig!
Igår var det dags igen och denna gången tänkte jag att jag skulle rasta Soya i en liten hundrastplats i närheten av jobbet (vid Möllevångstorget) under lunchen.
"Hon lär väl bli fullständigt nerlusad av alla möjliga bakterier" sa jag skämtsamt till kollegorna innan vi gav oss iväg men skrattet fastnade faktiskt i halsen när jag nådde den så kallade RASTPLATSEN som lämpligare borde benämnas TOALETT.
Överallt, och jag menar verkligen ÖVERALLT låg det stora högar med hundbajs- utan överdrift minst 50 högar på den pyttelilla ytan.
Det kändes nästan fjantigt när jag plockade upp Soyas lilla hög mitt bland all den andra bokstavliga SKITEN och jag drog snabbt ut henne ur denna bakteriehärd.
Nog för att vi inte springer och plockar upp efter Soya överallt ute på landet, det ska jag villigt erkänna men att folk (läs: hundägare) är så himla nonchalanta inne i storstan- det trodde jag faktiskt inte.
Och jag antar att det är samma hundar som återkommer till denna rastplats regelbundet så det blir ju dom själva och deras hundar som får kryssa mellan högarna- ännu mer obegripligt för mig!
torsdagen den 17:e februari 2011
Härlig djurvideo (Birgitta fällde en tår)
Om ni kan låta bli att gråta när ni ser den här videon är ni inte lika blödiga som undertecknad i alla fall.
Dagens (muskel)fråga
Brukar ni stretcha er häst och/ eller er själv?
Hur ofta? Vilken effekt (om någon) tycker ni att ni märker?
För egen del (eller snarare sagt Archies del) är stretching något som jag har prioriterat bort av olika anledningar även om jag tror att det hade kunnat göra viss nytta.
Dels tycker jag att det tar för lång tid då jag ofta rider på morgonen och behöver komma iväg till jobbet så fort som möjligt- och nej...att stiga upp ÄNNU tidigare är INTE ett alternativ :) och dels tycker jag att det är för tungt för mig själv.
Allt detta böjande och bändande :) av hästens ben i olika vinklar tycker jag är jobbigt/ tungt- man står ju då ofta i lite konstiga positioner själv. Och jag är ganska liten i förhållande till min stora häst :).
Annars tycker jag nog att mina hästar har varit väldigt mottagliga för stretching vilket jag personligen anser är i alla fall delvis en FÖRTROENDE-fråga och inte bara en smidighets-dito.
Man försätter ju hästen i mer eller mindre stor obalans när man drar i benen hit och dit och oavsett om hästen är smidig eller orörlig så handlar det mycket om att våga lita på den som "håller på", dvs människan.
Så när jag väl har ägnat mig åt stretching har jag kunnat tänja rätt så rejält men som sagt: jag blir trött :).
Torsdag- jag levde farligt (en sekund i alla fall :))
I morse var det dags för hoppträning igen- flera inbjudande hinder stod kvar sedan gårdagskvällens hoppträning för stallägarnas dotter (som är c-tränare) .
Jag föredrar när det är relaterade avstånd mellan de olika hinderna- då är det lättare för mig att komma rätt och idag fanns det både en del sådana hinder och en studs-serie- något som jag också gärna hoppar.
Medan jag red fram så hände det som jag syftar på i rubriken, från ingenstans gick plötsligt hacket sönder och jag kände att jag höll tyglarna "i luften"- utan någon kontakt med min häst!
Lyckades stanna Archie snabbt och lätt, fick hoppa av och lämna kvar honom i ridhuset medan Soya och jag sprang iväg till sadelkammaren för att hämta tränset i stället.
Ja, ja...det är tur att man har en snäll häst och framför allt tur att det hände medan jag red fram i trav- inte över något hinder i galopp tex.
Efter omarrangerandet av huvudlag kunde jag börja hoppa och idag var en sådan dag då allting flöt på hur bra som helst och vi kom rätt på alla hinder.
Har ni också märkt att det är så ibland? Dvs att man vissa hopp-pass knappt kommer rätt på ett enda hinder och bara får en massa kantiga och konstiga språng efter märkliga anridningar medan det andra gånger bara stämmer till 100 %. Eller är det bara jag som kan få sådana varierande hopp-upplevelser :)?
Hur som helst; jag hoppade studsserien flera gånger och Archies ben gick som elektrifierade trumpinnar över bommarna- han var som en kobra över serien- hoppade den otroligt spänstigt och lätt.
Jag hoppade även en linje med oxer- 4 galoppsprång till ett räcke med vattenmatta och därefter 3 galoppsprång till en kryssoxer- flera gånger och även här fick vi till lätta fina språng liksom över några andra hinder som jag hoppade efter varandra.
Eftersom det gick så bra idag valde jag att hoppa ganska mycket- varför ska man alltid sluta när det går BRA? Det är väl egentligen då man borde passa på att rida lite extra och verkligen "känna in känslan", i alla fall ibland :).
Jag föredrar när det är relaterade avstånd mellan de olika hinderna- då är det lättare för mig att komma rätt och idag fanns det både en del sådana hinder och en studs-serie- något som jag också gärna hoppar.
Medan jag red fram så hände det som jag syftar på i rubriken, från ingenstans gick plötsligt hacket sönder och jag kände att jag höll tyglarna "i luften"- utan någon kontakt med min häst!
Lyckades stanna Archie snabbt och lätt, fick hoppa av och lämna kvar honom i ridhuset medan Soya och jag sprang iväg till sadelkammaren för att hämta tränset i stället.
Ja, ja...det är tur att man har en snäll häst och framför allt tur att det hände medan jag red fram i trav- inte över något hinder i galopp tex.
Efter omarrangerandet av huvudlag kunde jag börja hoppa och idag var en sådan dag då allting flöt på hur bra som helst och vi kom rätt på alla hinder.
Har ni också märkt att det är så ibland? Dvs att man vissa hopp-pass knappt kommer rätt på ett enda hinder och bara får en massa kantiga och konstiga språng efter märkliga anridningar medan det andra gånger bara stämmer till 100 %. Eller är det bara jag som kan få sådana varierande hopp-upplevelser :)?
Hur som helst; jag hoppade studsserien flera gånger och Archies ben gick som elektrifierade trumpinnar över bommarna- han var som en kobra över serien- hoppade den otroligt spänstigt och lätt.
Jag hoppade även en linje med oxer- 4 galoppsprång till ett räcke med vattenmatta och därefter 3 galoppsprång till en kryssoxer- flera gånger och även här fick vi till lätta fina språng liksom över några andra hinder som jag hoppade efter varandra.
Eftersom det gick så bra idag valde jag att hoppa ganska mycket- varför ska man alltid sluta när det går BRA? Det är väl egentligen då man borde passa på att rida lite extra och verkligen "känna in känslan", i alla fall ibland :).
Archie tar en mellan-måls paus medan jag springer efter ett annat huvudlag. Det är inte mycket som kan rubba den grabben :).
Den svarta pricken bakom röda oxern tror jag bestämt är min hund. Liksom inte mycket rubbar Archie så gäller samma för henne.
Hon skulle gladeligen ligga kvar mitt framför ett hinder om jag styrde emot det liksom Archie lika glatt hade hoppat det- även om Soya låg kvar :).
Låg oxer in- 4 galoppsprång till något högre räcke och därefter 3 galoppsprång till ännu lite högre oxer.
En favorit- lätthoppad studsserie.
Kolla längst till höger i bild så ser ni var hacket brast. Kommer nog att gå att laga ganska lätt hoppas jag.
onsdagen den 16:e februari 2011
Speciella annonser del 255, mockningshjälp?
En del hästar är grisigare än de flesta och då luktar det ibland därefter.
Kanske en sådan här kan hjälpa?
http://www.blocket.se/ystad/Gasmasker_svenska_32146138.htm?ca=23_11&w=3
Kanske en sådan här kan hjälpa?
http://www.blocket.se/ystad/Gasmasker_svenska_32146138.htm?ca=23_11&w=3
Speciella annonser del 254, tarvligt- ja!
Jag kan inte annat än instämma med annonsören som själv påtalar att hans tält ser tarvligt ut.
Vikingatält?
Ser mest ut som världens enklaste hemmabygge som jag aldrig i livet skulle betala 4000:-- för *GARV*!
Om du gillar glitter och glamoooour
Nu har jag nog hittat den ultimata hemsidan för dig som älskar att "pynta" din häst (eller dig själv) med glitter, udda färger etc.
Gå in på http://www.ponnyprakt.se/ och njuuuuut!
Gå in på http://www.ponnyprakt.se/ och njuuuuut!
Oärliga (häst)människor
Alltid skönt när folk som är oärliga åker fast!
Jag har genom åren stött på en hel del så kallat långtidssjukskrivna och förtidspensionärer som kunnat jobba hur mycket, länge och hårt som helst bara lönen har varit "svart" och arbetsuppgifterna sådana som hade med deras hästintresse att göra.
Svårt för seriöst folk att konkurrera på lika villkor så klart och dessutom allmänt "stötande"- tycker jag i alla fall.
Sedan behöver man inte låsa in sig i ett rum och inte lyfta ett finger någonsin bara för att man är sjuk- tvärtom mår man oftast bättre av LAGOM aktivitet men att exempelvis mocka 20 boxar och fodra till 3-dubbelt så många hästar eller att bygga hagar dagarna i ända kan väl ändå inte anses falla inom kategorin "lite lätt stimuerande arbete för långtidssjukskrivna"?
Nu är det ju inte bara hästfolk som ibland luras på detta vis- tro mig....jag har sett en hel del även å yrkets vägnar- men trist är det oavsett.
Onsdag- äntligen biltvätt
Sitter i en biltvätt och skriver detta; väldigt nöjd över att äntligen våga tvätta den allt annat än rena bilen.
Jag har velat göra detta länge men inte vågat på grund av kylan men nu fick det bära eller brista.
Archie den gode gossen behöver tack och lov ingen tvätt- han svettas inte det minsta i det här vädret och det är ju skönt, på sommaren blir han däremot ofta genomsvettig.
I morse genomförde vi ett fint dressyrpass där jag försökte att fokusera på sådant som vi har svårt för; skolor och trav och galoppökningar bland annat.
I slutet av passet flög vi runt i ridhuset i full galopp och då tackade jag nöjt min häst och avslutade lektionen.
Jag har velat göra detta länge men inte vågat på grund av kylan men nu fick det bära eller brista.
Archie den gode gossen behöver tack och lov ingen tvätt- han svettas inte det minsta i det här vädret och det är ju skönt, på sommaren blir han däremot ofta genomsvettig.
I morse genomförde vi ett fint dressyrpass där jag försökte att fokusera på sådant som vi har svårt för; skolor och trav och galoppökningar bland annat.
I slutet av passet flög vi runt i ridhuset i full galopp och då tackade jag nöjt min häst och avslutade lektionen.
tisdagen den 15:e februari 2011
Min variant av en sadelvagn :)!
Minns ni att jag visade bild på en "servicevagn för sadel mm" i förra veckan och förfasade mig över priset, ca 2000 kronor.
Jag hann inte mer än publicera inlägget så blev jag varse att vi på min arbetsplats har en "servicevagn" (läs: postvagn) som man säkert mycket lätt hade kunnat omvandla till en stall-hjälpreda, eller vad tror ni *SKRATT*?
Jag hann inte mer än publicera inlägget så blev jag varse att vi på min arbetsplats har en "servicevagn" (läs: postvagn) som man säkert mycket lätt hade kunnat omvandla till en stall-hjälpreda, eller vad tror ni *SKRATT*?
Orginalet!
Och min säkert bastantare och bättre kopia :)!
Här ÄR ridning en rikemanssport :)!
Härom dagen diskuterade vi huruvida ridning är en rikemanssport och åsikterna gick väl isär något om jag tolkade svaren rätt.
Om ni minns så hävdade jag att det kunde vara stora prisskillnader på uppstallning i olika delar av landet och för att verkligen öppna era ögon (om ni inte redan visste det) tänkte jag ta några extrem-exempel från vår huvudstad.
Jag tyckte att stallhyran här; 4550:--/ månad, 3 mil från Stockholms innerstad (det anses säkert som NÄRA i de trakterna) var ganska "mastig"
http://www.blocket.se/stockholm/Stallplats_med_fullservice_i_Vallentuna_32131290.htm?ca=23_11&w=3
tills jag kollade på andra uppstallningsalternativ ännu närmare innerstaden.
Vill man ha sin häst på Stockholms Ridhus kostar detta....håll i er....7950:--/ månad och då får man som privathästägare dela på 3 små hagar med alla lektionshästarna?!?!?!? Ni förstår ju själva vilka hagtider vi talar om här.....(läs: obefintliga förmodar jag).
Har man ännu bättre ekonomi kan man ställa hästen hos Östermalms ridskola där det kostar 8900:--/ månad och då ingår EN HEL TIMMES HAGTID per dag. Här har man 3 månaders uppsägningstid- dvs gott om tid att hitta en billigare stallplats.
Jag kan för egen del konstatera att de 2 sistnämnda stallhyrorna är MER än 3-dubbelt (!!!) så höga som min egen och då har jag också fri tillgång till 20x 60-ridhus och avsevärt mer hagtid till min häst.
Nu är ju detta som sagt EXTREM-exempel men lite intressant är det ändå tycker jag och utgår man från Stockholmspriser så är det nog inte konstigt om man tycker att ridning är LYX!
Om ni minns så hävdade jag att det kunde vara stora prisskillnader på uppstallning i olika delar av landet och för att verkligen öppna era ögon (om ni inte redan visste det) tänkte jag ta några extrem-exempel från vår huvudstad.
Jag tyckte att stallhyran här; 4550:--/ månad, 3 mil från Stockholms innerstad (det anses säkert som NÄRA i de trakterna) var ganska "mastig"
http://www.blocket.se/stockholm/Stallplats_med_fullservice_i_Vallentuna_32131290.htm?ca=23_11&w=3
tills jag kollade på andra uppstallningsalternativ ännu närmare innerstaden.
Vill man ha sin häst på Stockholms Ridhus kostar detta....håll i er....7950:--/ månad och då får man som privathästägare dela på 3 små hagar med alla lektionshästarna?!?!?!? Ni förstår ju själva vilka hagtider vi talar om här.....(läs: obefintliga förmodar jag).
Har man ännu bättre ekonomi kan man ställa hästen hos Östermalms ridskola där det kostar 8900:--/ månad och då ingår EN HEL TIMMES HAGTID per dag. Här har man 3 månaders uppsägningstid- dvs gott om tid att hitta en billigare stallplats.
Jag kan för egen del konstatera att de 2 sistnämnda stallhyrorna är MER än 3-dubbelt (!!!) så höga som min egen och då har jag också fri tillgång till 20x 60-ridhus och avsevärt mer hagtid till min häst.
Nu är ju detta som sagt EXTREM-exempel men lite intressant är det ändå tycker jag och utgår man från Stockholmspriser så är det nog inte konstigt om man tycker att ridning är LYX!
Tisdag- fortsatt blåst
Idag har det stormat minst lika mycket som går men vet ni vad?
Idag brydde jag mig inte det minsta för idag hade jag ett varmt, behagligt ridhus att träna min kära häst i :).
Tömkörning stod på schemat och tömkörning blev det :)!
Idag brydde jag mig inte det minsta för idag hade jag ett varmt, behagligt ridhus att träna min kära häst i :).
Tömkörning stod på schemat och tömkörning blev det :)!
måndagen den 14:e februari 2011
Speciella annonser del 253, ponny-uppfostran
Skönt med någon som begiper att även riktigt små hästar behöver utbildas och inte bara lufsa omkring som de vill :).
Oseriös hundavel
Såg att en del av mina facebook-vänner reagerat över denna annons på Blocket:
http://www.blocket.se/lulea/Whippettik_soker_hane_32084198.htm?ca=1_9&w=0
Whippetägare som de är önskar de inte att några konstiga korsningar ska sättas till världen, det finns (för) många renrasiga whippets som det är redan.
Och när jag snabb-tittade på Blocket efter liknande annonser fann jag bara allt för många; som dessa tex:
http://www.blocket.se/blekinge/Blandras_hane_till_parning_32118977.htm?ca=1_9&w=3
http://www.blocket.se/uppsala/Hane_for_parning_akut_32083690.htm?ca=1_9&w=3
http://www.blocket.se/stockholm/Zacke_soker_sallskap_31984420.htm?ca=1_9&w=3
http://www.blocket.se/stockholm/Soker_hane_for_avel_31886301.htm?ca=1_9&w=3
Ärligt talat får jag ingen annan spontan känsla mer än "OSERIÖST"!!!!
Tikägare som i sista sekunden vill para sin hund bara för att den börjat löpa just NU och hanhundsägare som ser en chans att tjäna någon "tusing" på sin hund.
Som jag redan berättat om flera gånger förut anser jag att det finns aldeles för många hundar till salu i Sverige idag- man behöver som sagt bara gå till Blocket för att konstatera detta.
Att då PLANERA allsköns korsningsavel är för mig väldigt oseriöst- det är illa nog som det är med tjuvparningar som man inte kunnat stoppa.
Visst; har man SÄKRA valpköpare till sin blandras-kull (det finns ju faktiskt de som har den turen också) så fine- kör på!
Men att kanske sätta 6-10 valpar till världen som man sedan knappt blir av med- nej, det är fullständigt obegripligt för mig och borde inte ens vara tillåtet!
http://www.blocket.se/lulea/Whippettik_soker_hane_32084198.htm?ca=1_9&w=0
Whippetägare som de är önskar de inte att några konstiga korsningar ska sättas till världen, det finns (för) många renrasiga whippets som det är redan.
Och när jag snabb-tittade på Blocket efter liknande annonser fann jag bara allt för många; som dessa tex:
http://www.blocket.se/blekinge/Blandras_hane_till_parning_32118977.htm?ca=1_9&w=3
http://www.blocket.se/uppsala/Hane_for_parning_akut_32083690.htm?ca=1_9&w=3
http://www.blocket.se/stockholm/Zacke_soker_sallskap_31984420.htm?ca=1_9&w=3
http://www.blocket.se/stockholm/Soker_hane_for_avel_31886301.htm?ca=1_9&w=3
Ärligt talat får jag ingen annan spontan känsla mer än "OSERIÖST"!!!!
Tikägare som i sista sekunden vill para sin hund bara för att den börjat löpa just NU och hanhundsägare som ser en chans att tjäna någon "tusing" på sin hund.
Som jag redan berättat om flera gånger förut anser jag att det finns aldeles för många hundar till salu i Sverige idag- man behöver som sagt bara gå till Blocket för att konstatera detta.
Att då PLANERA allsköns korsningsavel är för mig väldigt oseriöst- det är illa nog som det är med tjuvparningar som man inte kunnat stoppa.
Visst; har man SÄKRA valpköpare till sin blandras-kull (det finns ju faktiskt de som har den turen också) så fine- kör på!
Men att kanske sätta 6-10 valpar till världen som man sedan knappt blir av med- nej, det är fullständigt obegripligt för mig och borde inte ens vara tillåtet!
Måndag- fruktansvärd ritt!
Ibland är min envishet för bra för mitt eget bästa....tror jag :).
Har jag bestämt något ska det mycket till för att jag ska ändra mina planer pga lite dåligt väder tex och idag var en sådan dag.
När jag kom till stallet efter jobbet var planen att skritta ut med djuren och jag tänkte inte "lite" blåst hindra oss.
Väl i sadeln kunde jag dock konstatera att minus 1 grad kändes som minus 20- de hårda vindarna var som piskande istappar och jag ångrade bittert, om inte mitt tilltag (dvs att öht ge mig ut), så i alla fall att jag inte tog på mig min rånarluva som hade hindrat mitt huvud från att bulta av kyla.
Näää... någon skön tur blev det INTE och vi var nog alla glada när en timme hade gått och Soya kunde hoppa in i bilen och Archie kliva in i stallet!
Har jag bestämt något ska det mycket till för att jag ska ändra mina planer pga lite dåligt väder tex och idag var en sådan dag.
När jag kom till stallet efter jobbet var planen att skritta ut med djuren och jag tänkte inte "lite" blåst hindra oss.
Väl i sadeln kunde jag dock konstatera att minus 1 grad kändes som minus 20- de hårda vindarna var som piskande istappar och jag ångrade bittert, om inte mitt tilltag (dvs att öht ge mig ut), så i alla fall att jag inte tog på mig min rånarluva som hade hindrat mitt huvud från att bulta av kyla.
Näää... någon skön tur blev det INTE och vi var nog alla glada när en timme hade gått och Soya kunde hoppa in i bilen och Archie kliva in i stallet!
Dagens (hästägar)fråga
Dagens fråga lyder som följer: är ridning en rikemanshobby?
En av kommentarerna till mitt inlägg om Ridsportartikeln i förra veckan fick mig att fundera över detta.
För så där SPONTANT så är det väl den förhärskande åsikten bland icke-hästfolk; det där att hästar och ridning är så dyyyyyyrt och inget för vem som helst att ägna sig åt, i alla fall om man vill ha en EGEN häst.
Men ÄR det verkligen så?
Svårt att svara på så klart för som med det mesta så är ju även det här med "vad är dyrt/ billigt" en mycket relativ fråga. Det beror ju på vad man jämför med och vem som gör jämförelsen.
Just därför tyckter jag att det var "extra synd" att artikeln i Ridsport skrevs som den gjordes för jag anser att de två intervjuofferna verkligen är så långt ifrån "representativa hästägare" som man bara kan komma- inte bara för att bägge var medelålders kvinnor utan barn utan framför allt för att just deras hästhållning inte är "för vem som helst".
Den ena kvinnan hade 2 hästar i Stockholmsregionen och den andra hade 3 hästar (minns ej var i landet) och det anser jag som sagt inte avspeglar hur det ser ut för de flesta hästägarna.
Att ha ens EN häst i Stockholmstrakten är många gånger lika dyrt som att ha 2-3 hästar uppstallade under liknande villkor i andra delar av Sverige och hur många äger 3 hästar som den andra kvinnan?
Så sett utifrån just deras hästliv så är väl hästägande att betrakta som en rikemanssport men jag vill påstå att det verkligen inte är så för alla- överallt i Sverige.
Jag tycker att jag OFTA läser om hästägare som tillhör de kategorier som av folk i gemen betraktas som, om inte FATTIGA så i alla fall långt ifrån högavlönade.
Det kan handla om studenter (som läser med studielån), arbetslösa som lever på A-kassa, långtidssjukskrivna, förtidspensionärer osv.
Jag tror att mycket handlar om var i landet man bor och vilka prioriteringar (läs: uppoffringar) man gör med sin ekonomi för åter igen; det finns platser i Sverige där det är relativt billigt att ha häst, i alla fall om man jämför med storstadsregionerna.
Det är väl lite samma fenomen som med husägande tänkter jag.
Ibland när jag kollar på hemnet kan jag knappt tro mina ögon när jag ser hur otroligt billiga (med mina mått mätt) husen är i andra delar av Sverige- där kan man få hur välskötta och fina hus som helst till en kostnad som inte ens skulle räcka till ett ruckligt renoveringsobjekt i mina trakter.
Så vad säger ni läsare: betraktar ni ridning som en rikemanssport? Anser ni att ni är rika som kan ha egen häst? Tycker ni att ni får försaka mycket för att kunna ha hästen?
En av kommentarerna till mitt inlägg om Ridsportartikeln i förra veckan fick mig att fundera över detta.
För så där SPONTANT så är det väl den förhärskande åsikten bland icke-hästfolk; det där att hästar och ridning är så dyyyyyyrt och inget för vem som helst att ägna sig åt, i alla fall om man vill ha en EGEN häst.
Men ÄR det verkligen så?
Svårt att svara på så klart för som med det mesta så är ju även det här med "vad är dyrt/ billigt" en mycket relativ fråga. Det beror ju på vad man jämför med och vem som gör jämförelsen.
Just därför tyckter jag att det var "extra synd" att artikeln i Ridsport skrevs som den gjordes för jag anser att de två intervjuofferna verkligen är så långt ifrån "representativa hästägare" som man bara kan komma- inte bara för att bägge var medelålders kvinnor utan barn utan framför allt för att just deras hästhållning inte är "för vem som helst".
Den ena kvinnan hade 2 hästar i Stockholmsregionen och den andra hade 3 hästar (minns ej var i landet) och det anser jag som sagt inte avspeglar hur det ser ut för de flesta hästägarna.
Att ha ens EN häst i Stockholmstrakten är många gånger lika dyrt som att ha 2-3 hästar uppstallade under liknande villkor i andra delar av Sverige och hur många äger 3 hästar som den andra kvinnan?
Så sett utifrån just deras hästliv så är väl hästägande att betrakta som en rikemanssport men jag vill påstå att det verkligen inte är så för alla- överallt i Sverige.
Jag tycker att jag OFTA läser om hästägare som tillhör de kategorier som av folk i gemen betraktas som, om inte FATTIGA så i alla fall långt ifrån högavlönade.
Det kan handla om studenter (som läser med studielån), arbetslösa som lever på A-kassa, långtidssjukskrivna, förtidspensionärer osv.
Jag tror att mycket handlar om var i landet man bor och vilka prioriteringar (läs: uppoffringar) man gör med sin ekonomi för åter igen; det finns platser i Sverige där det är relativt billigt att ha häst, i alla fall om man jämför med storstadsregionerna.
Det är väl lite samma fenomen som med husägande tänkter jag.
Ibland när jag kollar på hemnet kan jag knappt tro mina ögon när jag ser hur otroligt billiga (med mina mått mätt) husen är i andra delar av Sverige- där kan man få hur välskötta och fina hus som helst till en kostnad som inte ens skulle räcka till ett ruckligt renoveringsobjekt i mina trakter.
Så vad säger ni läsare: betraktar ni ridning som en rikemanssport? Anser ni att ni är rika som kan ha egen häst? Tycker ni att ni får försaka mycket för att kunna ha hästen?
söndagen den 13:e februari 2011
Veckan som gått
Som jag nämnt flera gånger förut tycker jag oftast att veckodagarna bara swischar förbi- ena minuten är det måndag och så vips är det fredag- ungefär!
När jag tänker tillbaka kan jag inte komma på något särskilt världsomvälvande som har hänt utan det mesta rullar på som det ska.
I måndags hade vi stallmöte och inte heller där avhandlades något revolutionerande utan summan av kardemumman blev väl mest en förväntad hyreshöjning vilket jag tycker är helt i sin ordning eftersom det inte blev någon förra året.
Jag är så glad över att jag vågade lämna ridskolan där jag trivdes så bra och flyttade till denna anläggning där jag otroligt nog trivs ännu bättre.
Och med tanke på att min stallhyra även efter hyreshöjningen är mer än 1000 kronor billigare per månad än på ridskolan så klagar jag verkligen inte.
NN är bortrest i ytterligare en vecka så någon träning för henne har det inte blivit men däremot några dressyrpass på egen hand liksom hoppträning (också den på egen hand) och några uteritter tillsammans med Soya.
Jag har börjat klättra en gång i veckan igen, detta gjorde jag nästan alltid när jag stod på ridskolan och eftersom jag anser att det är en bra träningsform har jag alltså tagit upp den igen nu när jag har hittat ett hyfsat ställe att använda.
Väderleksmässigt har vi fortfarande inte sett röken av några av de utlovade snöfallen och det tror jag faktiskt inte att någon är ledsen över- av det jag hör låter det som att alla nu är mätta på det vita och ser fram emot våren i stället.
Några dagar har varit riktigt soliga och fina och dessutom märker jag hela tiden hur det blir ljust tidigare och tidigare på morgonen och mörkt senare och senare på kvällen och bara det gör hur mycket som helst tycker jag.
Än så länge hinner jag inte rida ut på morgonen innan jobbet om jag inte vill rida i mörker men däremot behöver jag inte sluta lika tidigt på eftermiddagen för att ändå hinna rida i dagsljus och det är otroligt skönt.
När jag tänker tillbaka kan jag inte komma på något särskilt världsomvälvande som har hänt utan det mesta rullar på som det ska.
I måndags hade vi stallmöte och inte heller där avhandlades något revolutionerande utan summan av kardemumman blev väl mest en förväntad hyreshöjning vilket jag tycker är helt i sin ordning eftersom det inte blev någon förra året.
Jag är så glad över att jag vågade lämna ridskolan där jag trivdes så bra och flyttade till denna anläggning där jag otroligt nog trivs ännu bättre.
Och med tanke på att min stallhyra även efter hyreshöjningen är mer än 1000 kronor billigare per månad än på ridskolan så klagar jag verkligen inte.
NN är bortrest i ytterligare en vecka så någon träning för henne har det inte blivit men däremot några dressyrpass på egen hand liksom hoppträning (också den på egen hand) och några uteritter tillsammans med Soya.
Jag har börjat klättra en gång i veckan igen, detta gjorde jag nästan alltid när jag stod på ridskolan och eftersom jag anser att det är en bra träningsform har jag alltså tagit upp den igen nu när jag har hittat ett hyfsat ställe att använda.
Väderleksmässigt har vi fortfarande inte sett röken av några av de utlovade snöfallen och det tror jag faktiskt inte att någon är ledsen över- av det jag hör låter det som att alla nu är mätta på det vita och ser fram emot våren i stället.
Några dagar har varit riktigt soliga och fina och dessutom märker jag hela tiden hur det blir ljust tidigare och tidigare på morgonen och mörkt senare och senare på kvällen och bara det gör hur mycket som helst tycker jag.
Än så länge hinner jag inte rida ut på morgonen innan jobbet om jag inte vill rida i mörker men däremot behöver jag inte sluta lika tidigt på eftermiddagen för att ändå hinna rida i dagsljus och det är otroligt skönt.
Söndag- underbara söndag
Måste upprepa gårdagens rubrik- helt enkelt därför att även denna dag innehållit så mycket mysigt och roligt med min familj.
Jag inledde söndagen med att springa den sedvanliga milen i Skrylle för att därefter (efter ombyte inne på en toalett) köra direkt till Dalby (en sträcka som tar knappt 10 minuter med bil) för att träffa Bodil och salukin Salli.
En lustig grej med min nyvunna bekantskap med Bodil är att hon hade häst och hopptränade för vår ridskolechef Jana Wannius när jag var i de senare tonåren.
Under tiden jag ägde Heron skildes våra vägar för att inte sammanstråla förrän jag köpte Soya (dvs ca 20 år senare) och av en slump mötte Bodil och hennes saluki på en hundrastplats vid ridskolan.
Och nu har vi alltså båda var sin vinthund- två tjejer som dessutom kommer väldigt väl överens. Verkligen kul!
Efter ca 1 1/2 timmes promenad med våra doggys körde jag till stallet för att fixa med mockning och foder- Soya hade då sprungit lös i sammanlagt nästan 3 timmar och sa inte mycket på hemvägen :).
När allt hos Archie var avklarat och jag hade konstaterat att han såg nöjd och glad ut i sin gräshage körde jag hem för dusch och därefter vidare färd mot Malmö tillsammans med maken.
I stora staden avnjöt vi en restaurangmiddag innan jag åter körde till stallet; denna gången för att rida.
Archie tyckte att vi skulle avsluta veckan på bästa tänkbara vis; han gick så fint så fint hela passet och en fd stallkamrat som inte sett Archie på några månader påtalade att galoppen nu ser myyyyyycket bättre ut. Även om jag så klart också tycker detta är det aldrig fel att få höra det som en spontan kommentar från någon annan.
Nu ska jag faktiskt bara ta det lugnt resten av dagen- jag tycker att jag är väl värd att umgås med min älskade soffa :).
Jag inledde söndagen med att springa den sedvanliga milen i Skrylle för att därefter (efter ombyte inne på en toalett) köra direkt till Dalby (en sträcka som tar knappt 10 minuter med bil) för att träffa Bodil och salukin Salli.
En lustig grej med min nyvunna bekantskap med Bodil är att hon hade häst och hopptränade för vår ridskolechef Jana Wannius när jag var i de senare tonåren.
Under tiden jag ägde Heron skildes våra vägar för att inte sammanstråla förrän jag köpte Soya (dvs ca 20 år senare) och av en slump mötte Bodil och hennes saluki på en hundrastplats vid ridskolan.
Och nu har vi alltså båda var sin vinthund- två tjejer som dessutom kommer väldigt väl överens. Verkligen kul!
Efter ca 1 1/2 timmes promenad med våra doggys körde jag till stallet för att fixa med mockning och foder- Soya hade då sprungit lös i sammanlagt nästan 3 timmar och sa inte mycket på hemvägen :).
När allt hos Archie var avklarat och jag hade konstaterat att han såg nöjd och glad ut i sin gräshage körde jag hem för dusch och därefter vidare färd mot Malmö tillsammans med maken.
I stora staden avnjöt vi en restaurangmiddag innan jag åter körde till stallet; denna gången för att rida.
Archie tyckte att vi skulle avsluta veckan på bästa tänkbara vis; han gick så fint så fint hela passet och en fd stallkamrat som inte sett Archie på några månader påtalade att galoppen nu ser myyyyyycket bättre ut. Även om jag så klart också tycker detta är det aldrig fel att få höra det som en spontan kommentar från någon annan.
Nu ska jag faktiskt bara ta det lugnt resten av dagen- jag tycker att jag är väl värd att umgås med min älskade soffa :).
lördagen den 12:e februari 2011
Rolig hundfråga
Idag fick jag en lite lustig fråga när jag var ute och red med Arch och Soyis.
"Är hon OPERERAD" frågade en annan hundägare och jag fattade verkligen ingenting förrän hundägaren förklarade: "det ser ut som om Soya är rakad under magen, hon har ju ingen päls".
Och det stämmer verkligen! Doggy är helt bar-hudad just under magen så det kanske inte är så konstigt att hon fryser så lätt och njuter så mycket av värme :)!
"Är hon OPERERAD" frågade en annan hundägare och jag fattade verkligen ingenting förrän hundägaren förklarade: "det ser ut som om Soya är rakad under magen, hon har ju ingen päls".
Och det stämmer verkligen! Doggy är helt bar-hudad just under magen så det kanske inte är så konstigt att hon fryser så lätt och njuter så mycket av värme :)!
Lördag- underbara lördag!
Redan när jag gick ner med hästarna till hagen strax innan 8 i morse såg jag att det skulle bli en otroligt vacker dag.
Och så rätt jag fick; solen har strålat oavbrutet hela dagen.
Morgonen i stallet ägnades bl.a. åt att arrangera om i mitt stallskåp så att det blev bättre ordning och mer överskådligt- jag var väldigt nöjd med slutresultatet.
Efter 7 timmar i hagen tog jag in Archie för en uteritt med doggy och vi hade det hur mysigt som helst i det vackra vädret.
Jag klättrade en del med Archie ordentligt i form hela tiden och detta var väldigt lösgörande kunde jag konstatera när jag därefter travade hem på en såååå mjuk häst.
Efter lite mer än en timme var vi tillbaka i stallet och då återstod bara för mig att åka och hämta lite mat innan det var dags att åka hem och hålla kväll.
Och så rätt jag fick; solen har strålat oavbrutet hela dagen.
Morgonen i stallet ägnades bl.a. åt att arrangera om i mitt stallskåp så att det blev bättre ordning och mer överskådligt- jag var väldigt nöjd med slutresultatet.
Efter 7 timmar i hagen tog jag in Archie för en uteritt med doggy och vi hade det hur mysigt som helst i det vackra vädret.
Jag klättrade en del med Archie ordentligt i form hela tiden och detta var väldigt lösgörande kunde jag konstatera när jag därefter travade hem på en såååå mjuk häst.
Efter lite mer än en timme var vi tillbaka i stallet och då återstod bara för mig att åka och hämta lite mat innan det var dags att åka hem och hålla kväll.
Fotomodell för en dag (hundinlägg)
Idag, i strålande solsken passade jag och maken på att göra något som vi haft på to-do-listan länge; vi fotografterade Soya i allt som vi har beställt från http://www.torshammarens.se/ i vinter.
Jag hade lovat Torshammaren dessa bilder som tack för fin service och nu blev det alltså äntligen av att Soya fick modella lite (som hon i ärlighetens namn inte var speciellt intresserad av :)).
Jag hade lovat Torshammaren dessa bilder som tack för fin service och nu blev det alltså äntligen av att Soya fick modella lite (som hon i ärlighetens namn inte var speciellt intresserad av :)).
fredagen den 11:e februari 2011
"Missvisande" artikel i Ridsport
I det senaste numret av Ridsport har man en artikel med rubriken "Pussla ihop hästlivet med heltidsjobbet".
Spännande och kanske något man kunde få tips om tänkte jag tills jag läste reportaget.
För att illustrera "hästpusslet" har man intervjuat 2 kvinnor i 50-års åldern som redogör för hur de, trots 2 respektive 3 hästar hinner med både sina hästar och sitt heltidsarbete.
Jag kan bli så trött på denna form av journalistik för den ger verkligen inte en rättvis bild av just det man vill visa: att det går att vara mycket engagerad i sitt hästeri och ändå hinna arbeta heltid.
Jag tycker endast att artikeln förstärker en del fördomar som kan finnas kring häsägande, dvs att det är en dyr hobby- inte för vem som helst och att man som hästtokig är helt absorberad av sin hobby.
I alla fall den ena kvinnan har en hög post hos Svenska Spel (läs: är högavlönad) och har också möjlighet att flexa vilket även den andra kvinnan (som tom jobbar hemifrån en dag i veckan) har. Min uppfattning är att de flesta "vanliga" arbeten tvärtom INTE är speciellt flexibla utan har mer fasta arbetstider där man inte kan komma och gå som man vill.
Dessutom har båda kvinnorna stöttande makar som inte bara hjälper till med det rent praktiska kring hästarna utan även ekonomiskt får man väl förmoda?
Däremot har ingen av kvinnorna BARN- och det förstår man när de redogör för sina stallrutiner: ingen av dom är hemma före 20.30-21.00 på vardagarna!
Ärligt talat tyckte jag inte alls att artikeln framställde deras hästliv särskilt positivt för det enda jag tyckte att artikeln mellan raderna sa var:
- Du måste ha väldigt gott om pengar (hur ska man annars ha råd att helinackordera 2-3 hästar och vem av "gemene man" har ens mer än en häst).
- Du kan inte ha barn (när skulle du ha tid med dom?)
- Du kan inte ha speciellt många andra intressen (när skulle du hinna med dom om du är hemma runt 21-tiden varje kväll?)
- Du måste ha en otroligt förstående partner som accepterar att ni knappt ses eller att han/ hon för att få träffa dig måste åka till stallet.
- Du kan inte vara speciellt social de timmar du tillbringar i stallet (kvinnorna hade rigorösa scheman för att hinna med det de skulle).
- Du måste ständigt vara högeffektiv och se till att spara in varenda minut som går när du håller på med din hobby.
Sugen på att skaffa en häst till efter att ha läst reportaget....KNAPPAST! Återspeglar det hur livet för den vanliga hästägaren ser ut- tycker jag inte! Vad vill man egentligen ha sagt med artikeln- ja- det kan man undra?
Spännande och kanske något man kunde få tips om tänkte jag tills jag läste reportaget.
För att illustrera "hästpusslet" har man intervjuat 2 kvinnor i 50-års åldern som redogör för hur de, trots 2 respektive 3 hästar hinner med både sina hästar och sitt heltidsarbete.
Jag kan bli så trött på denna form av journalistik för den ger verkligen inte en rättvis bild av just det man vill visa: att det går att vara mycket engagerad i sitt hästeri och ändå hinna arbeta heltid.
Jag tycker endast att artikeln förstärker en del fördomar som kan finnas kring häsägande, dvs att det är en dyr hobby- inte för vem som helst och att man som hästtokig är helt absorberad av sin hobby.
I alla fall den ena kvinnan har en hög post hos Svenska Spel (läs: är högavlönad) och har också möjlighet att flexa vilket även den andra kvinnan (som tom jobbar hemifrån en dag i veckan) har. Min uppfattning är att de flesta "vanliga" arbeten tvärtom INTE är speciellt flexibla utan har mer fasta arbetstider där man inte kan komma och gå som man vill.
Dessutom har båda kvinnorna stöttande makar som inte bara hjälper till med det rent praktiska kring hästarna utan även ekonomiskt får man väl förmoda?
Däremot har ingen av kvinnorna BARN- och det förstår man när de redogör för sina stallrutiner: ingen av dom är hemma före 20.30-21.00 på vardagarna!
Ärligt talat tyckte jag inte alls att artikeln framställde deras hästliv särskilt positivt för det enda jag tyckte att artikeln mellan raderna sa var:
- Du måste ha väldigt gott om pengar (hur ska man annars ha råd att helinackordera 2-3 hästar och vem av "gemene man" har ens mer än en häst).
- Du kan inte ha barn (när skulle du ha tid med dom?)
- Du kan inte ha speciellt många andra intressen (när skulle du hinna med dom om du är hemma runt 21-tiden varje kväll?)
- Du måste ha en otroligt förstående partner som accepterar att ni knappt ses eller att han/ hon för att få träffa dig måste åka till stallet.
- Du kan inte vara speciellt social de timmar du tillbringar i stallet (kvinnorna hade rigorösa scheman för att hinna med det de skulle).
- Du måste ständigt vara högeffektiv och se till att spara in varenda minut som går när du håller på med din hobby.
Sugen på att skaffa en häst till efter att ha läst reportaget....KNAPPAST! Återspeglar det hur livet för den vanliga hästägaren ser ut- tycker jag inte! Vad vill man egentligen ha sagt med artikeln- ja- det kan man undra?
Fredag- Archie höll helg redan
I morse tog jag sovmorgon till 05.20 och tänkte att jag kunde rida på eftermiddagen.
Med facit i hand en dum plan- när jag kom till stallet efter att ha slutat lite tidigare på jobbet insåg jag, efter att ha börjat rida, att Archie redan tyckte det var dags att hålla helg.
Han kändes ganska seg om jag jämför med de senaste veckorna och det blev mest lösgörande arbete för vår del.
Imorgon ska jag rida ut och se om han kvicknar till lite- han kanske bara hade haft en ovanligt intensiv dag i hagen :)?
Med facit i hand en dum plan- när jag kom till stallet efter att ha slutat lite tidigare på jobbet insåg jag, efter att ha börjat rida, att Archie redan tyckte det var dags att hålla helg.
Han kändes ganska seg om jag jämför med de senaste veckorna och det blev mest lösgörande arbete för vår del.
Imorgon ska jag rida ut och se om han kvicknar till lite- han kanske bara hade haft en ovanligt intensiv dag i hagen :)?
torsdagen den 10:e februari 2011
Speciella annonser del 252, här krävs snö
http://www.blocket.se/varmland/Hast__sladtur_32058965.htm?ca=23_11&w=3
För deras skull hoppas jag att snön ligger kvar länge i Värmland:)!
För deras skull hoppas jag att snön ligger kvar länge i Värmland:)!
När barn tröttnar på sin häst
Igår tog jag upp fenomenet "när man tröttnar på sin häst" och då avsåg jag främst VUXNA hästägare.
Men sedan har vi även BARNEN/ UNGDOMARNA som i minst lika stor utsträckning kan tröttna på hästeriet i allmänhet och/ eller den egna hästen i synnerhet.
Och där tillkommer flera aspekter innan/ om man slutligen bestämmer sig för att sälja för det är ju till att börja med inte barnet/ ungdomen själv som egentligen ÄGER och framför allt BETALAR FÖR hästen.
När man inte själv behövera fundera över vad något kostar är det nog lättare att slentrianmässigt hålla fast vid det och man kan som barn/ ungdom också kanske känna dåligt samvete gentemot sina föräldrar som kanske offrat både engagemang och pengar för ens hobby som man nu inte längre är intresserad av.
Ibland kan det nog också vara så att det är mer föräldrarna än barnet som egentligen vill att hästen/ ponnyn ska behållas- dels kanske föräldrarna tror att det svalnade intresset ska blossa upp igen (och att barnet då ska ångra en försäljning) och dels så kan de också tro att hästen håller ungdomen borta från sådant som föräldrarna inte tycker om som tex ungänge i fel kretsar, festande och dylikt.
Jag är övertygad om att en hel del ungdomar hade gjort sig av med hästen om föräldrarna började ställa lite krav på att ungdomen själv skulle betala en del av vad hästen kostar (tex genom extrajobb) och/ eller om föräldrarna inte ställde upp och hjälpte ungdomen ganska mycket kring hästen och då är ju frågan hur stort intresse som finns- EGENTLIGEN?
Fast jag vet ju också att det finns ungdomar som cyklar hur långt som helst för att komma till stallet, som jobbar extra och sliter som djur för att kunna ha sin häst och som tillbringar mååååånga timmar hos sin häst varje dag samtidigt som skolan och allt annat ska skötas.
En ungdoms intresse eller brist på detsamma vad gäller sin häst utkristalliserar sig ofta då det är dags att flytta hemifrån och man ska börja betala allt själv.
Då är det en del som väljer att sälja hästen, dels för att de inte prioroterar de kostnader som denna medför och dels för att det finns annat i livet som de tycker är viktigare.
Men sedan har vi även BARNEN/ UNGDOMARNA som i minst lika stor utsträckning kan tröttna på hästeriet i allmänhet och/ eller den egna hästen i synnerhet.
Och där tillkommer flera aspekter innan/ om man slutligen bestämmer sig för att sälja för det är ju till att börja med inte barnet/ ungdomen själv som egentligen ÄGER och framför allt BETALAR FÖR hästen.
När man inte själv behövera fundera över vad något kostar är det nog lättare att slentrianmässigt hålla fast vid det och man kan som barn/ ungdom också kanske känna dåligt samvete gentemot sina föräldrar som kanske offrat både engagemang och pengar för ens hobby som man nu inte längre är intresserad av.
Ibland kan det nog också vara så att det är mer föräldrarna än barnet som egentligen vill att hästen/ ponnyn ska behållas- dels kanske föräldrarna tror att det svalnade intresset ska blossa upp igen (och att barnet då ska ångra en försäljning) och dels så kan de också tro att hästen håller ungdomen borta från sådant som föräldrarna inte tycker om som tex ungänge i fel kretsar, festande och dylikt.
Jag är övertygad om att en hel del ungdomar hade gjort sig av med hästen om föräldrarna började ställa lite krav på att ungdomen själv skulle betala en del av vad hästen kostar (tex genom extrajobb) och/ eller om föräldrarna inte ställde upp och hjälpte ungdomen ganska mycket kring hästen och då är ju frågan hur stort intresse som finns- EGENTLIGEN?
Fast jag vet ju också att det finns ungdomar som cyklar hur långt som helst för att komma till stallet, som jobbar extra och sliter som djur för att kunna ha sin häst och som tillbringar mååååånga timmar hos sin häst varje dag samtidigt som skolan och allt annat ska skötas.
En ungdoms intresse eller brist på detsamma vad gäller sin häst utkristalliserar sig ofta då det är dags att flytta hemifrån och man ska börja betala allt själv.
Då är det en del som väljer att sälja hästen, dels för att de inte prioroterar de kostnader som denna medför och dels för att det finns annat i livet som de tycker är viktigare.
Torsdag- snöfritt!
Idag hade prognosen lovat/ hotat med snö men av den blev det inget- bara en del regn.
Eftersom det stod hinder framme i ridhuset i morse passade jag på att hoppträna.
Började passet med att få Archie eftergiven åt alla håll och kanter i en lite lägre form- just formen är nog det han (peppar peppar) aldrig någonsin haft problem med och det är därför något jag aldrig känner att jag behöver arbeta aktivt med.
Däremot behöver vi arbeta med lösgjordhet och att Archie LÄTT följer mina tygeltag och det fungerade väldigt bra idag trots att jag red på mitt ponnyhack.
Även hoppningen gick fint- vi hoppar ju inte några jättehöjder precis utan snarare hinder på knappt en meter och det känns att Archie inte riktigt tar i så som han skulle kunna. Dock hoppar han villigt och korrekt och det är det jag tränar- något hopptävlande är inte aktuellt för oss och jag ser därför ingen anledning att riskera något genom att hoppa högt- framför allt som jag är ensam i ridhuset.
Efter hoppningen red jag ytterligare lite "ponnyhacks-dressyr" och eftersom hoppningen brukar ha en väl lösgörande effekt så ville jag knappt sluta att rida- så bra kändes det!
När jag hade jobbat färdigt på jobbet och fixat till Archie, box och foder i stallet var klockan inte ens fem så jag passade på att ta makens hundrastningspass så att jag kunde se Soya i dagsljus för en gångs skull höll jag på att säga.
Skämt å sido men det är nästan alltid mörkt när jag kommer hem på vardagarna fast inte länge till- härligt!
onsdagen den 9:e februari 2011
Speciella annonser del 251- praktisk men dyr
Nästan 2000:-- för denna, säkerligen praktiska vagn känns ju som ett lite väl tilltaget pris.
Nog borde det gå att göra/ konstruera något liknande för en långt billigare penning?
Har du tröttnat på din häst?
För ett tag sedan pratade jag med en hästägare som berättade att hästköpet ett knappt år tidigare inte hade utvecklats riktigt så som hon hoppats.
Jättetråkigt för denna person så klart och mitt råd var att verkligen tänka efter om hästen skulle behållas eller inte.
Jag har genom åren sett en del jätte-ledsamma konstellationer där det för MIG varit uppenbart att hästägare och häst hade mått långt bättre på var sitt håll men där ägaren av olika orsaker "vägrar" att sälja.
Det kan handla om att ägaren "förstår" att hästen är mer eller mindre osäljbar eller någon slags prestigetänkande (man vill inte erkänna att man "misslyckats" med just denna häst) eller det enligt MIG fullständigt vansinniga resonemanget att "ett köp är för evigt", dvs man ska vara hästen trogen så länge man lever, ungefär som att man ska förbli gift även om det visar sig att äktenskapet är en fullständig katastrof.
Ja, oavsett skäl så måste det vara förfärligt trist att "tvingas" hålla fast vid en häst man inte längre tycker om/ vill rida på/ har något intresse av.
Ibland kan det ju också vara så att man själv är den sista att SE/ erkänna hur det förhåller sig med vissa saker och jag skulle därför vilja lista några punkter som man kan använda som någon form av check-lista på om man kanske borde fundera på en försäljning eller inte.
Jag säger inte att någon/ alla av punkerna är ett absolut BEVIS på att man borde sälja sin häst men en tankeställare kanske det ändå kan fungera som:
1. Du tycker att det är roligt att rida andras hästar men INTE din egen.
2. Du börjar engagera dig i tidskrävande projekt utanför hästeriet vilka gör att du inte alltid hinner rida så som du har planerat.
3. Du överdriver hästens skador/ sjukdomar för att slippa rida genom att exempelvis ge hästen en veckas vila om den har fått ett obetydligt sår eller har hostat vid ETT tillfälle.
4. Du longerar hästen flera dagar i veckan och anser att 20-30 minuters promenad vid hand kan räcka som motion.
5. Du känner att det finns saker som du skulle VILJA göra med din häst men som du inte (längre) VÅGAR (tex rida ut, hoppa, tävla) eftersom hästen har skrämt dig på olika vis.
6. Du erbjuder ofta andra att rida på din häst- så slipper du själv!
7. Du känner ofta avund mot andra hästägare för deras, i ditt tycke, FINARE/ BÄTTRE hästar.
8. Du blir glad om en träning blir inställd.
9. Du sitter ofta och läser hästannonser.
10.Du drar dig in i det längsta för att ens åka till stallet och väl där skyller du på en mängd olika saker (främst vädret) för att slippa rida eller så håller du på med så mycket annat i stallet att det till slut blir för sent att rida.
Jättetråkigt för denna person så klart och mitt råd var att verkligen tänka efter om hästen skulle behållas eller inte.
Jag har genom åren sett en del jätte-ledsamma konstellationer där det för MIG varit uppenbart att hästägare och häst hade mått långt bättre på var sitt håll men där ägaren av olika orsaker "vägrar" att sälja.
Det kan handla om att ägaren "förstår" att hästen är mer eller mindre osäljbar eller någon slags prestigetänkande (man vill inte erkänna att man "misslyckats" med just denna häst) eller det enligt MIG fullständigt vansinniga resonemanget att "ett köp är för evigt", dvs man ska vara hästen trogen så länge man lever, ungefär som att man ska förbli gift även om det visar sig att äktenskapet är en fullständig katastrof.
Ja, oavsett skäl så måste det vara förfärligt trist att "tvingas" hålla fast vid en häst man inte längre tycker om/ vill rida på/ har något intresse av.
Ibland kan det ju också vara så att man själv är den sista att SE/ erkänna hur det förhåller sig med vissa saker och jag skulle därför vilja lista några punkter som man kan använda som någon form av check-lista på om man kanske borde fundera på en försäljning eller inte.
Jag säger inte att någon/ alla av punkerna är ett absolut BEVIS på att man borde sälja sin häst men en tankeställare kanske det ändå kan fungera som:
1. Du tycker att det är roligt att rida andras hästar men INTE din egen.
2. Du börjar engagera dig i tidskrävande projekt utanför hästeriet vilka gör att du inte alltid hinner rida så som du har planerat.
3. Du överdriver hästens skador/ sjukdomar för att slippa rida genom att exempelvis ge hästen en veckas vila om den har fått ett obetydligt sår eller har hostat vid ETT tillfälle.
4. Du longerar hästen flera dagar i veckan och anser att 20-30 minuters promenad vid hand kan räcka som motion.
5. Du känner att det finns saker som du skulle VILJA göra med din häst men som du inte (längre) VÅGAR (tex rida ut, hoppa, tävla) eftersom hästen har skrämt dig på olika vis.
6. Du erbjuder ofta andra att rida på din häst- så slipper du själv!
7. Du känner ofta avund mot andra hästägare för deras, i ditt tycke, FINARE/ BÄTTRE hästar.
8. Du blir glad om en träning blir inställd.
9. Du sitter ofta och läser hästannonser.
10.Du drar dig in i det längsta för att ens åka till stallet och väl där skyller du på en mängd olika saker (främst vädret) för att slippa rida eller så håller du på med så mycket annat i stallet att det till slut blir för sent att rida.
Onsdag- vila och hårvård
Även idag var det strålande solsken hela dagen och detta minus gårdagens blåst gjorde nog Archies vilodag skön i hagen tror jag.
Han hade i alla fall rullat sig idag också och det unnar jag honom efter månader av fruset underlag som inte inbjudit till horisontalläge utomhus.
Jag passade på att ge gossen lite hårvård- svansen sprayades med glansspray, denna underbara och tidsbesparande uppfinning och sedan klippte jag topparna på manen.
Efter lite avborstning och med täcke och back-on-track-skydden på frambenen så var Archie färdig att gå tillbaka till nymockad box och några morötter.
Klockan 17.20 körde jag hem och då var det fortfarande ljust- det går absolut åt heeeeeelt rätt håll!
Han hade i alla fall rullat sig idag också och det unnar jag honom efter månader av fruset underlag som inte inbjudit till horisontalläge utomhus.
Jag passade på att ge gossen lite hårvård- svansen sprayades med glansspray, denna underbara och tidsbesparande uppfinning och sedan klippte jag topparna på manen.
Efter lite avborstning och med täcke och back-on-track-skydden på frambenen så var Archie färdig att gå tillbaka till nymockad box och några morötter.
Klockan 17.20 körde jag hem och då var det fortfarande ljust- det går absolut åt heeeeeelt rätt håll!
tisdagen den 8:e februari 2011
Speciella annonser del 250, omskakande?
Hjälper det att ruska om hunden med denna tingest tro?
http://www.blocket.se/vasterbotten/_Erbjudande__Fjarrstyrt_vibratorhalsband_30782190.htm?ca=23_11&w=3
http://www.blocket.se/vasterbotten/_Erbjudande__Fjarrstyrt_vibratorhalsband_30782190.htm?ca=23_11&w=3
Dagens (häst)fråga
LA-nivå- Vad betyder det- EGENTLIGEN?
I förra veckan hade jag en kortare mailväxling med en bloggläsare kring "hästar till försäljning, är de värda sitt pris osv" och i det sammanhanget fastslog jag att JAG anser att det är för liten prisskillnad mellan BRA/ HELT OK hästar på LA-nivå och DÅLIGA/USLA på dito nivå.
Funderandes kring detta började jag även tänka på vad "folk" egentligen menar när de säger/ hävdar att en häst är på just "LA-nivå".
Vilka kriterier ska vara uppfyllda för att man ska kunna säga att hästen är på LA-nivå?
Ja, där tror jag att det kan finnas stora skillnader.
Någon kanske anser att man ska kunna TÄVLA i alla fall lokalt på säg stadiga 60-65%, dvs vid upprepade tillfällen.
Någon kanske tycker att det räcker med att hästen KAN de rörelser som ingår i LA-programmen- sedan hur röreslerna UTFÖRS- tja...det spelar mindre roll?
Och det är här jag anser att skillnaden mellan 2 olika hästar kan vara MILSVID men tyvärr inte alltid reflekteras i priset (i det SATTA priset i alla fall- vad man sedan får betalt kan ju vara en annan femma).
Jag anser att det är en enorm skillnad på en häst som kanske till och med placerar sig ständigt på regionala tävlingar (med den konkurrens som råder där idag) och en häst som knappt kan skrapa ihop godkända poäng på klubbtävlingar där domarna ändå brukar vara lite mer generösa (min erfarenhet).
Så vad säger ni- den samlade läsekretsen- om ni tittar efter en "LA-häst"- vad förutsätter ni då att hästen kan och/ eller vad är lägsta nivån för att få utge en häst för att vara på LA-nivå tycker ni?
I förra veckan hade jag en kortare mailväxling med en bloggläsare kring "hästar till försäljning, är de värda sitt pris osv" och i det sammanhanget fastslog jag att JAG anser att det är för liten prisskillnad mellan BRA/ HELT OK hästar på LA-nivå och DÅLIGA/USLA på dito nivå.
Funderandes kring detta började jag även tänka på vad "folk" egentligen menar när de säger/ hävdar att en häst är på just "LA-nivå".
Vilka kriterier ska vara uppfyllda för att man ska kunna säga att hästen är på LA-nivå?
Ja, där tror jag att det kan finnas stora skillnader.
Någon kanske anser att man ska kunna TÄVLA i alla fall lokalt på säg stadiga 60-65%, dvs vid upprepade tillfällen.
Någon kanske tycker att det räcker med att hästen KAN de rörelser som ingår i LA-programmen- sedan hur röreslerna UTFÖRS- tja...det spelar mindre roll?
Och det är här jag anser att skillnaden mellan 2 olika hästar kan vara MILSVID men tyvärr inte alltid reflekteras i priset (i det SATTA priset i alla fall- vad man sedan får betalt kan ju vara en annan femma).
Jag anser att det är en enorm skillnad på en häst som kanske till och med placerar sig ständigt på regionala tävlingar (med den konkurrens som råder där idag) och en häst som knappt kan skrapa ihop godkända poäng på klubbtävlingar där domarna ändå brukar vara lite mer generösa (min erfarenhet).
Så vad säger ni- den samlade läsekretsen- om ni tittar efter en "LA-häst"- vad förutsätter ni då att hästen kan och/ eller vad är lägsta nivån för att få utge en häst för att vara på LA-nivå tycker ni?
Tisdag- håll i hatten mor!
Ibland vill man verkligen inte att väderleksprognosen ska stämma men det gjorde den både i natt och idag.
Det blåste något fruktansvärt under natten och jag vaknade vid några tillfällen och hoppades att taket skulle klara sig.
Även under dagen har det blåst men tack och lov inte lika intensivt.
När jag kom till stallet på eftermiddagen kunde jag konstatera att Archie hade rullat sig för första gången för i år men tack och lov bar endast täcket små spår efter denna ler-vältring, själva Archie var lika ren som vanligt vilket uppskattas mycket av hans rykt-obenägna ägare:).
Medan vi red ut var det faktiskt soligt och relativt vindstilla, jag var lite rädd för att Soya annars skulle flyga sin kos :).
Efter över en timmes ridning såg Soya väldigt rolig ut, hon måste ha gått emot en kardborr-buske för hela täcket var översållat av detta o-tyg (observera ord-vitsen).
Jag hann inte mer än hoppa av hästen förrän vinden tilltog och det kom en regnskur men då var vi som sagt redan i stallet!
Det blåste något fruktansvärt under natten och jag vaknade vid några tillfällen och hoppades att taket skulle klara sig.
Även under dagen har det blåst men tack och lov inte lika intensivt.
När jag kom till stallet på eftermiddagen kunde jag konstatera att Archie hade rullat sig för första gången för i år men tack och lov bar endast täcket små spår efter denna ler-vältring, själva Archie var lika ren som vanligt vilket uppskattas mycket av hans rykt-obenägna ägare:).
Medan vi red ut var det faktiskt soligt och relativt vindstilla, jag var lite rädd för att Soya annars skulle flyga sin kos :).
Efter över en timmes ridning såg Soya väldigt rolig ut, hon måste ha gått emot en kardborr-buske för hela täcket var översållat av detta o-tyg (observera ord-vitsen).
Jag hann inte mer än hoppa av hästen förrän vinden tilltog och det kom en regnskur men då var vi som sagt redan i stallet!
Tillbakablickar: när jag trodde att jag skulle köpa ett släp
"Incidenten" med det imiterade fårskinnet och min egen "ursäkt" att säljaren kanske faktiskt själv trodde att fårskinnet var äkta fick mig att med ett skratt minnas en annan person som trodde att han sålde något helt annat än vad han gjorde.
När jag skulle köpa mitt första hästsläp, det vill säga på medeltiden eller mer exakt för snart 25 år sedan såg jag en annons i tidningen om att ett "släp" var till salu.
Jag ringde och en man av utländsk härkomst svarade.
Eftersom det var lite si och så med svensk-kunskaperna frågade jag flera gånger om släpet var ett "hästsläp", "som man kunde köra en häst i" och fick jakande svar.
Ja...resten kan ni ju gissa....
I ett garage på Rosengård (tack och lov typ 2 kilometer från där jag själv bodde) stod ett helt vanligt flak-släp.
Visst kunde man köra en häst på det, i alla fall om det rörde sig om
a) en död, dvs LIGGANDE häst eller
b) en minishettis/ falabella med extremt bra balans!
När jag skulle köpa mitt första hästsläp, det vill säga på medeltiden eller mer exakt för snart 25 år sedan såg jag en annons i tidningen om att ett "släp" var till salu.
Jag ringde och en man av utländsk härkomst svarade.
Eftersom det var lite si och så med svensk-kunskaperna frågade jag flera gånger om släpet var ett "hästsläp", "som man kunde köra en häst i" och fick jakande svar.
Ja...resten kan ni ju gissa....
I ett garage på Rosengård (tack och lov typ 2 kilometer från där jag själv bodde) stod ett helt vanligt flak-släp.
Visst kunde man köra en häst på det, i alla fall om det rörde sig om
a) en död, dvs LIGGANDE häst eller
b) en minishettis/ falabella med extremt bra balans!
måndagen den 7:e februari 2011
Dagens (hundmats)fråga
Nu är det dags för en ny, förhoppningsvis hetsig debatt, ha ha (när jag skriver så brukar knappt någon orka svara.....)
Med anledning av de kommentarer som skickades då jag skrev inlägget om Soyas matvägran i helgen har en hel del frågor väckts hos mig och jag skulle vilja veta vad ni tycker.
Och ni som skrev kommentarerna behöver inte känna er "utpekade" på något sätt för det ni skrev är så otroligt vanligt så det är inget konstigt med det.
Det första som slog mig är att det verkar vara relativt vanligt att hundar "krånglar" med maten, dvs inte alltid vill äta. En del kan gå flera dagar utan mat- inte bara tikar som löper utan "alla" möjliga hundar.
Många hundägare resonerar då i termerna "han/ hon äter när han/ hon blir/ är hungrig".
Jag funderade på vilken enorm skillad detta är från hästvärlden där det för det första är mycket, mycket ovanligt att en häst inte äter upp sin mat DAGLIGEN (och då är den i 90 % av fallen sjuk) och där ägaren för den andra hade blivit extremt orolig om det inträffade.
När det gäller HÄSTAR har jag alltid hävdat att det är något fel på HÄSTEN om den inte vill äta (fysiskt sjuk, stressad etc) men när det gäller HUNDAR vill jag kasta ut brandfacklan och påstå att det är fel på MATEN om hunden inte äter.
Är det verkligen så att de som har "kinkiga" hundar har provat MASSOR av olika foder till hunden och då menar jag INTE torrfoder? Jag tror INTE det.
Varför ska man till varje pris framhärda och ge hunden torrfoder om den inte tycker om det?
För att det är billigt? För att man vet vad det innehåller? För att man tycker att burkmat luktar URK och är dyrare?
Sedan finns det ju "massor" av annat man kan ge en hund än torrfoder och/eller burkmat; så kallat färskfoder tex eller chark-produkter men det är långt omständligare och/ eller dyrare för det mesta.
Jag GISSAR att det är de med stora hundar som FRÄMST är prismedvetna- helt enkelt därför att deras hundar äter mest.
Samtidigt gissar jag också att det är småhundarna som upplevs som kräsnast.
Och om det ÄR så då tänker jag: varför inte offra några extra hundralappar på den lilla hunden så att den verkligen får äta det som den tycker om och inte bara sådant som den äter för att den "måste"- dvs när den blir tillräckligt hungrig?
Vi människor skulle också äta i princip vad som helst om vi blev tillräckligt desperata men är det så vi vill resonera kring våra husdjur?
Med anledning av de kommentarer som skickades då jag skrev inlägget om Soyas matvägran i helgen har en hel del frågor väckts hos mig och jag skulle vilja veta vad ni tycker.
Och ni som skrev kommentarerna behöver inte känna er "utpekade" på något sätt för det ni skrev är så otroligt vanligt så det är inget konstigt med det.
Det första som slog mig är att det verkar vara relativt vanligt att hundar "krånglar" med maten, dvs inte alltid vill äta. En del kan gå flera dagar utan mat- inte bara tikar som löper utan "alla" möjliga hundar.
Många hundägare resonerar då i termerna "han/ hon äter när han/ hon blir/ är hungrig".
Jag funderade på vilken enorm skillad detta är från hästvärlden där det för det första är mycket, mycket ovanligt att en häst inte äter upp sin mat DAGLIGEN (och då är den i 90 % av fallen sjuk) och där ägaren för den andra hade blivit extremt orolig om det inträffade.
När det gäller HÄSTAR har jag alltid hävdat att det är något fel på HÄSTEN om den inte vill äta (fysiskt sjuk, stressad etc) men när det gäller HUNDAR vill jag kasta ut brandfacklan och påstå att det är fel på MATEN om hunden inte äter.
Är det verkligen så att de som har "kinkiga" hundar har provat MASSOR av olika foder till hunden och då menar jag INTE torrfoder? Jag tror INTE det.
Varför ska man till varje pris framhärda och ge hunden torrfoder om den inte tycker om det?
För att det är billigt? För att man vet vad det innehåller? För att man tycker att burkmat luktar URK och är dyrare?
Sedan finns det ju "massor" av annat man kan ge en hund än torrfoder och/eller burkmat; så kallat färskfoder tex eller chark-produkter men det är långt omständligare och/ eller dyrare för det mesta.
Jag GISSAR att det är de med stora hundar som FRÄMST är prismedvetna- helt enkelt därför att deras hundar äter mest.
Samtidigt gissar jag också att det är småhundarna som upplevs som kräsnast.
Och om det ÄR så då tänker jag: varför inte offra några extra hundralappar på den lilla hunden så att den verkligen får äta det som den tycker om och inte bara sådant som den äter för att den "måste"- dvs när den blir tillräckligt hungrig?
Vi människor skulle också äta i princip vad som helst om vi blev tillräckligt desperata men är det så vi vill resonera kring våra husdjur?
Måndag- stallmöte
Ny vecka- nya tag!
Jag gick ut hårt och inledde med ett dressyrpass i ottan.
Archie kändes mjuk och fin och jag belönade honom genom att korta av passet något- hoppas han förstod sambandet :).
På kvällen var det dags för mitt första stallmöte sedan jag flyttade Archie till Grevie och det var en odramatisk tillställning där vi mest konstaterade att det mesta fungerar bra.
Jag gick ut hårt och inledde med ett dressyrpass i ottan.
Archie kändes mjuk och fin och jag belönade honom genom att korta av passet något- hoppas han förstod sambandet :).
På kvällen var det dags för mitt första stallmöte sedan jag flyttade Archie till Grevie och det var en odramatisk tillställning där vi mest konstaterade att det mesta fungerar bra.
Annonsköpet som inte blev av
Att köpa varor på annons kan vara lurigt- det har nog fler än jag upptäckt även om jag till 90 % har haft tur med det jag köpt.
Men igår råkade jag ut för ett....ska vi kalla det MISSÖDE och jag skakar fortfarande förundrat på huvudet åt det hela.
För att ta det från början så har Archie fått små skav av sadeln- han klipptes superkort för 3:e gången för någon månad sedan och sedan dess har pälsen inte växt ut en mikromilimeter utan han har i stället fått små skav av skänklarna, tyglarna, täcket och alltså även sadeln.
Skav betyder i det här sammanhanget helt enkelt bortskavd päls och även om han inte verkar ha ont av det så ser det ju inte så snyggt ut.
För att undvika att skavet sprider sig under sadeln tänkte jag att jag kunde köpa ett mjukt fårskinn att ha under och jag hittade också ett sådant på Hästnets annonssidor.
Eftersom fårskinnspaden visade sig finnas hos en säljare som bor mer eller mindre granne med Järavallen där vi brukar ha våra vinthundsträffar på helgerna så tänkte jag att det kunde passa bra att åka dit i samband med detta; på så vis skulle jag inte få några extra kostnader för varken frakt eller bensin och dessutom lyckades jag pruta ner paden från 450:-- till 400:--.
När jag kom för att titta på paden var säljaren inte hemma men hennes make tog emot mig och visade upp densamma.
Jag måste säga att jag blev tämligen "handfallen" eller vad man ska säga när jag insåg att "fårskinnspaden" är en IMITATION av fårskinn- ingenting annat.
Jag har själv en pad i fårskinnsimitation nämligen och har dessutom sett och handskats med "tusen" ÄKTA fårskinnsprodukter genom åren så för mig fanns inga tvivel om varans (o)äkthet.
För att inte ställa till med en "scen" sa jag bara att paden inte passade (jag hade med mig min sadel för att prova) och sedan åkte jag förundrat hem igen.
Den pad jag själv har (imitation) kostade typ 100:-- NY för något år sedan och hur man kan begära 450:-- för en liknande BEGAGNAD produkt och påstå att det är FÅRSKINN övergår mitt förstånd men den sista idioten är väl inte född än antar jag.
Och tänk vad retligt om man hade skickat efter skiten och varit tvungen att sedan skicka tillbaka den eller ha annat "klydd"?
Ja ja...jag kom undan med blotta förskräckelsen kan man väl säga :).
Men igår råkade jag ut för ett....ska vi kalla det MISSÖDE och jag skakar fortfarande förundrat på huvudet åt det hela.
För att ta det från början så har Archie fått små skav av sadeln- han klipptes superkort för 3:e gången för någon månad sedan och sedan dess har pälsen inte växt ut en mikromilimeter utan han har i stället fått små skav av skänklarna, tyglarna, täcket och alltså även sadeln.
Skav betyder i det här sammanhanget helt enkelt bortskavd päls och även om han inte verkar ha ont av det så ser det ju inte så snyggt ut.
För att undvika att skavet sprider sig under sadeln tänkte jag att jag kunde köpa ett mjukt fårskinn att ha under och jag hittade också ett sådant på Hästnets annonssidor.
Eftersom fårskinnspaden visade sig finnas hos en säljare som bor mer eller mindre granne med Järavallen där vi brukar ha våra vinthundsträffar på helgerna så tänkte jag att det kunde passa bra att åka dit i samband med detta; på så vis skulle jag inte få några extra kostnader för varken frakt eller bensin och dessutom lyckades jag pruta ner paden från 450:-- till 400:--.
När jag kom för att titta på paden var säljaren inte hemma men hennes make tog emot mig och visade upp densamma.
Jag måste säga att jag blev tämligen "handfallen" eller vad man ska säga när jag insåg att "fårskinnspaden" är en IMITATION av fårskinn- ingenting annat.
Jag har själv en pad i fårskinnsimitation nämligen och har dessutom sett och handskats med "tusen" ÄKTA fårskinnsprodukter genom åren så för mig fanns inga tvivel om varans (o)äkthet.
För att inte ställa till med en "scen" sa jag bara att paden inte passade (jag hade med mig min sadel för att prova) och sedan åkte jag förundrat hem igen.
Den pad jag själv har (imitation) kostade typ 100:-- NY för något år sedan och hur man kan begära 450:-- för en liknande BEGAGNAD produkt och påstå att det är FÅRSKINN övergår mitt förstånd men den sista idioten är väl inte född än antar jag.
Och tänk vad retligt om man hade skickat efter skiten och varit tvungen att sedan skicka tillbaka den eller ha annat "klydd"?
Ja ja...jag kom undan med blotta förskräckelsen kan man väl säga :).
söndagen den 6:e februari 2011
Veckan som gått
Den gångna veckan har som de flesta andra varit både innehållsrik och gått otroligt snabbt.
Det känns faktiskt som att våren är på väg- dagarna blir märkbart längre varje vecka och jag dristar mig till att påstå att vi nog har sett det sista av i alla fall "liggande snö".
Det kanske kommer några snöflingor till innan vintern är definitivt över men jag tror alltså inte att den blir liggande utan att den i så fall kommer att smälta bort mer eller mindre direkt.
Archie går utan broddar sedan mitten av veckan och jag hoppas verkligen slippa skruva i dom igen.
Veckan inleddes för Archies del med massage vilket jag tror att han tyckte var skönt.
Hade jag varit rikare hade han fått det en gång i veckan som en ren mys-stund.
Ridmässigt har jag både ridit dressyr i min ensamhet samt även en träning för NN, ridit ut och klättrat samt hoppat uppsuttet.
Soyas motion har mest skötts av maken eftersom jag fortfarande hostar efter min förkylning och inte vågar anstränga mig för mycket efter varningar från min omgivning.
I helgen har vi dock gått långa promenader och Soya har även följt med då jag ridit ut.
Nu väntar jag på att Soya ska börja löpa- ett nödvändigt ont när man har tik höll jag på att säga- men i Soyas fall brukar det gå ganska lätt och utan större besvär.
Det känns faktiskt som att våren är på väg- dagarna blir märkbart längre varje vecka och jag dristar mig till att påstå att vi nog har sett det sista av i alla fall "liggande snö".
Det kanske kommer några snöflingor till innan vintern är definitivt över men jag tror alltså inte att den blir liggande utan att den i så fall kommer att smälta bort mer eller mindre direkt.
Archie går utan broddar sedan mitten av veckan och jag hoppas verkligen slippa skruva i dom igen.
Veckan inleddes för Archies del med massage vilket jag tror att han tyckte var skönt.
Hade jag varit rikare hade han fått det en gång i veckan som en ren mys-stund.
Ridmässigt har jag både ridit dressyr i min ensamhet samt även en träning för NN, ridit ut och klättrat samt hoppat uppsuttet.
Soyas motion har mest skötts av maken eftersom jag fortfarande hostar efter min förkylning och inte vågar anstränga mig för mycket efter varningar från min omgivning.
I helgen har vi dock gått långa promenader och Soya har även följt med då jag ridit ut.
Nu väntar jag på att Soya ska börja löpa- ett nödvändigt ont när man har tik höll jag på att säga- men i Soyas fall brukar det gå ganska lätt och utan större besvär.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
