Lördag- efter regnet

Av gårdagens myckna regnande märktes inte ett spår idag- det är väl så torrt i alla marker att all nederbörd bara slukas upp.

Jag red ett dressyrpass på utebanan på morgonen- har inte varit i vårt ridhus på flera veckor och det känns (förutom att jag saknar speglarna) jätteskönt.

Dels fläktar det skönt när man rider ute och dels är utebanan ännu större än vårt 20 x 60-ridhus- mycket plats att rida på med andra ord.

Fast det gäller att "passa sig" och ha detta i beaktande inför kommande tävlingar på mindre yta men det hoppas jag att jag inte ska ha några problem med.

Tids nog lär jag tillbringa många av veckans ridpass i ridhuset så det gäller att passa på medan det går att rida ute.

Samtidigt är jag oerhört noga med underlaget- vet många som hellre rider på dåligt utomhusunderlag bara för att slippa svettas inomhus men där brukar jag säga att jag inte vet någon häst som blivit halt av just svett- däremot av felaktigt underlag.

Vår utomhusbana verkar bara bli mjukare och mjukare ju mer vi rider på den, detta trots torkan, och därför har jag vågat använda den mer än jag trodde från början.

Fick till flera fina byten idag- det märks att jag nu tränat på detta några pass.

Fortfarande krävs det otroligt mycket av mig som ryttare; hjälpgivningen måste vara 100 % rätt och lite överdriven än så länge, det minsta jag slarvar så kommer bytet ett galoppsprång efter hjälpen.

Även idag blev det en långpromenad i Dalby, maken och jag har ännu inte hunnit tröttna på detta paradis för vår hund som kan springa lös utan att nästan vika från vår sida. Inga distraherande kaniner med andra ord....

Eftermiddagen har ägnats åt att slappa och äta en god middag med min mamma som varit här på besök.

Nu återstår hagintag för min del- Alfrescos ägare lovade att släppa ut våra djur till en andra hagvistelse (den första är mellan 7.30-14.30 ungefär) och sedan ska jag nog göra en bär-paj eftersom maken och jag fick plötsliga cravings efter just detta :).

Kan förresten meddela att gårdagens film "Snabba cash" inte får något högt betyg av undertecknad.

Stundtals hörde man inte delar av dialogen för folk pratade så otydligt och det var inte heller helt lätt att hänga med i handlingen, inte ens för mig som läst boken.

Filmen var för den delen rätt så omändrad i jämförelse med boken och även om jag förstår att det kan vara svårt att filmatisera litteratur så tror jag att man hade kunnat göra detta bättre.

Filmens längd (2 timmar) var förvisso lagom men samtidigt missade man mycket från boken genom att kapa den så pass.

Ofräscha snobbar

Härom veckan gjorde jag en intressant reflektion.

I alla år (5 kanske) som jag har åkt till Ullared har jag erbjudit stallkamrater att handla åt dom.

En del har blivit jätteglada, andra har avböjt av olika skäl och några har mer eller mindre sagt rakt ut (eller i förtäckta ordalag) att de aldrig skulle handla annat än "kvalité"- läs: snordyra märkesgrejer à la Pikeur, Horseware och dylikt.

Jag har nästan fått känslan att en del av dessa snobbar skrattat lite föraktfullt åt mina "fynd" och att de tänkt att de aldrig skulle nedlåta sig till sådana avslöjande billighetsköp.

Och det är väl gott och väl att man har olika tycke, smak och plånbok för den delen men nu kommer vi till det jag inte begriper.

Samma människor som tycker att det är såååå viktigt med rätt märke på schabraket, hjälmen eller täcket kan mycket väl ta dessa ting och bara slänga iväg dom lite varstans i stallet.

Dessa dyra och fina saker kan ligga skitiga, ihopknycklade, illaluktande och/ eller trasiga- DET är det minsann inte det minsta noga med.

Noterade i vintras förvånat hur en äkta snobb klädde sin häst när den skulle gå ut i hagen.

Visst var täcket typ 5 gånger så dyrt som mina Ullareds-diton men vad hjälpte det?

Av 5 spännen var 3 trasiga och täcket höll knappt ihop trots en del provisoriska lagningar.

Givetvis jättebökigt för stallpersonalen att sätta på men vadå? Huvudsaken är väl att det är av rätt märke, eller?

Nä- jag må handla billigt men mina grejer är i alla fall alltid hela och sköts som de ska- oavsett märke och pris!

Fredag- hoppning, promenader, regn och frisörer

Som jag redan berättat i tidigare inlägg idag så inleddes morgonen med hoppträning i min ensamhet. Detta var första gången Archie hoppade på vår utebana och han är inte heller i övrigt mycket hoppad utomhus men det var inga problem med den biten.

Efter hagutsläpp körde jag till affären för att överraska maken med en god frukost men den som blev mest överraskad var nog jag själv för vem mötte jag inte bland butikshyllorna om inte just maken :).

Ja, ja...tanken var god och efter frukostmålet så begav vi oss till Dalby för att gå en promenad med Soya.

Vädret var mulet och det duggregnade så vi var helt ensamma både på parkeringen och när vi sedan vandrade omkring över fälten och i skogen, de enda vi mötte var 2 ryttare och en ekorre som snabbt kilade upp i ett träd.

På eftermiddagen åkte jag in till Malmö för att shoppa lite kläder och klippa mig, det gäller att passa på och hinna med lite sådant också när man är ledig.

Vad gäller hår-biten visste jag förresten inte om jag skulle skratta eller gråta igår.

Jag fick för mig att jag kunde klippa mig inne i Staffanstorp för att slippa köra in till Malmö och trodde att jag skulle tas emot med öppna armar av den frisör jag nog skulle hitta någonstans i centrum- det var min mycket enfaldiga tanke.

När maken och jag körde runt i vår lilla håla visade det sig att det finns NIO (!!!!) frisörer i hålan Staffanstorp- en otrolig överetablering skulle man gissa om det inte vore så att de 3 salongerna som hade öppet var fullbokade hela veckan.

Den fjärde var en herr-frisör och 5 salonger hade semesterstängt.

Ja, det var den klippningen så det var bara att ringa till ordinarie salong i Malmö där jag fick tid redan nästa dag, dvs idag (till en avsevärt högre kostnad men men.....).

När jag körde från frissan spöregnade det rejält och det har faktiskt kommit en hel del nederbörd nu.

Det är ändå ca 18 grader varmt så Archie och Alfresco åkte ut i var sin hage även i eftermiddags- lite får de tåla :).

Nu återstår hagintag vid sju-tiden och sedan en video-kväll med maken.

Jag har hyrt "Snabba cash" baserad på boken med samma namn.

Boken hittade jag i hotell-lobbyn på Mallorca för 2 somrar sedan, någon hade lämnat kvar pocket-versionen och jag tog den som nödläsning eftersom jag hade läst ut alla medhavda böcker.

Boken överträffade verkligen mina förväntningar så nu hoppas jag att även filmen gör detsamma.

Bra köp- flexikoppel!

Jag har förstått att det i vissa hundkretsar är närmast tabu att använda flexi-koppel men det skiter jag ärligt talat i- jag använder ju nästan aldrig koppel alls höll jag på att säga :).

Lite skämt och lite allvar men maken tycker bäst om att använda denna typ av koppel och jag kan inte se någon anledning att hindra honom. Bara han och Soya är nöjda så spelar det för mig ingen roll vad andra har för synpunkter.

Denna veckan säljer Lidl dessa koppel (se bild ovan) för 69 kronor- mycket prisvärt får jag säga eftersom kopplet är 8 meter långt och avsett för hundar upp till 35 kilo (Soya väger 14 :)).

Liknande koppel säljs i "fina hundaffären" för mer än det tredubbla så vi passade på att köpa 2 stycken- det är alltid bra att ha ett i reserv.

Det förra kopplet användes flitigt tills maken tappade det i marken så att "stopp-knappen" började haka upp sig lite (det gick dock att använda ändå) men till det priset så behöver man ju inte sörja precis utan kan unna sig ett nytt.

Lite hoppträning

Det var av olika anledningar väldigt länge sedan jag hopptränade- först fick ju Archie ett sår på vänster fram som han var halt av i någon vecka och bara några veckor senare snubblade han till och blev halt på höger fram.

Eftersom jag gärna vill vara lite försiktig med just hoppning efter hältor har det alltså dröjt och i ärlighetens namn är att flyga över hinder inte heller det jag prioriterar främst vad gäller min dressyr-häst :).

Men idag var det alltså dags att ta några skutt, som jag redan har påpekat i flera inlägg tycker jag att även enklare hoppning med låga hinder är ett bra sätt att variera rid-arbetet och dessutom tycker jag oftast att man får igång hela hästen och framför allt galoppen bra genom att hoppa.

Idag inledde jag med trav över dessa cavallettin. Som extra "pådrivare" hade jag de fladdrande ensilagebalarna som smattrade i vinden- en bra kontroll på att hästen lyssnar på mig även med lite störningsmoment i närheten.

Efter travarbetet följde lite skutt över låga hinder och sedan hoppade jag min favorit....

...en "fem-femtio"- dvs trav över A-hindret följt av galopp över B hindret med 5,5 meter emellan.

Avslutningsvis blev det en annan favorit- studs!

Nu ska jag försöka att komma igång lite mer med hoppningen, särskilt då hinderna alltid står framme på utebanan.

Torsdag- en slappardag

I morse red jag ett bra dressyrpass på Archie där jag förutom de sedvanliga rörelserna la in lite bytesträning.

Archie byter numera ganska lätt (ja, ja, allting är relativt....) om jag jämför med hur det var när vi började, då kunde jag galoppera hur länge som helst (kändes det som i alla fall) innan Archie behagade notera att det faktiskt satt någon på ryggen som gav byteshjälper.

Bytena från vänster till höger föregicks dessutom alltid av en bakutspark- inte alls behagligt och så skönt när DET försvann.

Någon timme efter hemkomst från stallet upptäckte jag att Soya har börjat löpa- inte oväntat alls och det är bara att se till att få det överstökat känns det som.

Det var ju tur att jag och Åsa träffades med hundarna igår och inte idag; hon har ju bara hanhundar.

Annars har jag haft en riktig slappardag idag- hade inget inplanerat och har bara varit i stallet några gånger :) och i byn för att äta lunch med maken.

Vi njuter verkligen av att vara lediga kan jag säga!

Avslutningsvis måste jag undra om det ligger en enorm anti-regn-magnet över Staffanstorp?

Jag vet inte hur många prognoser som lovat att "nu så!!!" vad gäller regn men vi har inte sett en droppe.

Idag fick jag till och med höra att det spöregnat i 2 timmar i Malmö i förmiddags, dvs 15 kilometer från Staffanstorp. Smått otroligt tycker jag!

2 fina hundbilder

2 fina bilder som min man tog med sin kamera Canon 500 D.

Speciella annonser del 137, för långsamätning

http://www.blocket.se/goteborg/Terapinat_Honat_27955772.htm?ca=23_11&w=3

Snål-Birgitta tyckte att priset var i mastigaste laget men å andra sidan är nätet handgjort och kan säkerligen hålla i flera år (det har i alla fall mina nylon-dito gjort).

Bra produkt om man behöver hålla hästen sysselsatt och en miljard gånger bättre än att hänga upp pet-flaskor och annat skramlande skit i hästens box.

Ni som läst bloggen länge vet att jag anser att detta är en styggelse utan dess like, jag tåler inte ljudet av flaskor, bollar, trädgrenar, whatever som dunkas mot galler/ boxvägg och detta hönät lär om inte annat vara tyst :)!

Speciella annonser del 136, attack-skydd!

http://www.blocket.se/jonkoping/Regntak_for_fodret_27663760.htm?ca=23_11&w=3

Skrattade gott åt formuleringen "ibland vill man skydda fodret från yttre attacker på foderbalar".

Något pris nämns inte men jag misstänker att det är långt dyrare än att köpa en enkel presenning och lägga över :).

Mer om onsdagen och en läsar/bajsfråga

När jag hade klarat av stallbestyren på morgonen åkte jag och Soya som planerat till Järavallen för att leka och bada med Åsa och hennes hundar Corre och Trillik.

Liksom förra veckan hade vi alla det hur mysigt och roligt som helst och efter 1½ timme med ruscher i vattnet, lite simning, allmänt nosande och kaninletande i olika hålor på land (utan resultat dock) så tror jag att hundarna var rätt så rastade :).

Soya står och funderar över något....

Och funderade, det gjorde jag och Åsa också och det är här vi skulle vilja ha lite läsar-hjälp!

På en del små "sand-öar" i vattnet hittade vi massvis med bajshögar som den ovan och då jag såg den första högen var jag övertygad om att det var bajs från en liten hund- det såg nämligen exakt ut så.

Dock hittade vi snabbt typ 20-30 högar på en mycket liten yta och det är helt omöjligt att en mängd småhundar skulle ha varit framme och lämnat dessa visitkort för det går nästan inga hundar där alls och än mindre så många att denna enorma mängd bajs skulle ha lämnats kvar.

Nu är frågan vad det är för djur som lämnat högarna?

De enda djuren vi har stött på i naturreservatet är kaniner, fåglar, hundar och hästar :).

Inte kan väl fiskmåsar producera sådana högar, eller????

Vad säger ni läsare; kan ni lösa vårt bajs-mysterium?

Här ett mycket bra köp jag gjorde förra året på EKO- ett par skor som jag köpte för 15 kronor (!!!)- Jacsons motsvarighet till Foppa-toffeln och som man tydligen ska ha i stallet ?!?!?

Som stallsko vet jag inte om det är så lämpligt att gå med dessa mjukisar men däremot är de utmärkta när man vandrar i vatten och på stranden- särskilt om man inte vill trampa i bajs efter gud vet vilket djur :)!

På eftermiddagen fick vi besök av valpen Kira och hennes familj och som synes var varken Kira eller Soya särskilt intresserade av varandra.

Soya blev utskälld av lilla valpen redan när de kom och därefter gjorde hon inga fler kontaktförsök.

Den nya lagen närmar sig

På flera håll i massmedia har man uppmärksammat det som jag skrev om i bloggen redan för flera månader sedan, dvs de nya reglerna för ute respektive inne-vistelse för hästar som börjar gälla från den 1 augusti.

De nya hästhållningsreglerna säger

• Stallinredning ska tåla hästsparkar.

• Boxväggar, boxdörrar och skiljeväggar mellan spiltor ska vara utformade så att hästarnas sociala behov tillgodoses.

• Hästar ska dagligen få möjlighet att röra sig fritt i sina naturliga gångarter.

• Hästar får inte stå uppstallade i spilta mer än 16 timmar per dygn.

Det ska bli intressant att se om reglerna kommer att innebära någon förändring för våra hästar i realiteten eller om detta bara är en "pappers-produkt" som svårligen går att kontrollera eller som det ens finns resurser att lägga på att kontrollera.

Som den cyniker jag i många fall är tvivlar jag på att det kommer att bli några större revolutioner, i alla fall i privatstallen.

Ridskolorna kanske dels inte vågar vara lagbrytare och dels kanske har en annan kontroll på sig, vad vet jag, men vem ska kontrollera vad som sker ute i buschen och om alla hästar har fått vara ute i tillräckligt stora hagar varje dag?

Missförtå mig inte; jag tycker att lagen är ett utmärkt steg i rätt riktning mot att hästar ska få vara ute mer och kunna röra sig fritt men jag tvivlar som sagt på att det går att kontrollera så att den efterlevs.

Och vem ska avgöra om en hage är tillräckligt stor för att en häst ska kunna "röra sig fritt i sina naturliga gångarter" i den?

Kanske borde man angett någon form av minimi-mått för rasthagar också, precis som man har gjort med takhöjd i stall osv?

Ja, ja...inte vet jag men vi får väl se om vi märker någon skillnad om några dagar eller inte...


http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/samhalle/nu-slapps-hastarna-loss_4268861.svd

http://www.vf.se/nyheter/allman/friare-hastar-med-nya-lagar

Onsdag- en flitig och en lat i stallet

Idag tyckte jag att Archie hade gjort sig förtjänt av en vilodag- därav rubriken- det var trots allt över en vecka sedan han vilade sist.

Så medan han gick i hagen passade jag på att göra något som jag slarvat med sedan länge; box och krubbtvätt!

Archie både äter och dricker som en gris; vattenkoppen är ständigt full av ensilage och när han äter sin mikroskopiska mängd kraftfoder utblandat i betfor så skvätter han runt detta i stora cirklar vilket gör att långt ifrån allt hamnar i gapet utan även på väggarna.

Som med en del annat som har med städning att göra har jag dragit mig för detta helt i onödan; en spann med skållhett vatten fick hur snabbt som helst bort alla "bevis på min gris" (det rimmade) och nu har jag lovat mig själv att vara mer noga framöver och inte låta det gå för långt mellan tvättarna.

Så här mycket (läs: lite) gräs har vi i våra hagar numera.

För min välnärda fd fånghäst gör det inget att gräset inte når till kotorna men liiite mer kunde gott få spira fram- hur nu detta ska gå till när det inte regnar.

Stallägaren har fått in en riklig första-skörd ensilage som räcker mer än väl och det är verkligen tur eftersom det inte blir mer skördat i år.

Ser ni lilla Soya långt bort i bild?

Hon har verkligen blivit superduktig med att inte springa in i hagarna hur som helst, något hon ägnade den första tiden hos oss åt.

När jag hade Archie på ridskolan kunde hon ibland rusa in i en hage och tokskälla på någon häst och gärna springa efter den också.

Livsfarligt för både hund och häst så klart och jag är otroligt tacksam över att hon helt slutade med detta efter att hon en dag sprang in i staketet och fick sig en "ström-kyss".

Tyvärr lär sig inte alla hundar lika lätt; min första hund, schäfern Ketty blev både sparkad och sprang in i staket utan att ta lärdom och det var så klart allt annat än roligt.

Soya stannar numera på behörigt avstånd när jag går med hästar till hagen och jag kan få henne att komma till mig om jag verkligen ropar övertalande på henne men helst håller hon sig som sagt undan. Klok doggy!

Tisdag- ändrade planer

I morse red jag ett dressyrpass som planerat med Archie och han kändes fin och "med".

Vi gjorde ungefär samma saker som Ebba hade gjort igår och efter 50 minuter var jag nöjd och avslutade passet.

Sedan blev det gräshage- fast i ärlighetens namn är det numera inte så mycket gräs över eller snarare sagt i våra hagar.

Som ni vet har det inte regnat på veckor mer än vid 2 korta tillfällen och även vår egen gräsmatta hemma är helt sönderbränd.

Om man ska se det från den positiva sidan så behöver man inte lägga någon tid på att klippa den i alla fall....

Efter mina stallbestyr begav maken, Soya och jag oss iväg med bil; planen var att besöka ön Ven utanför Landskrona dit det tar ca 30 minuter med båt.

Maken och jag har varit där vid ett tillfälle för många år sedan men nu ville vi åka dit med Soyis och gå i de vackra omgivningarna.

Med tanke på att det är tisdag, att vädret var lite halvdisigt och att väl mångas semester är slut trodde vi inte att vi skulle mötas av den enorma anstormning med människor vid kajen och eftersom vi inte ens kunde hitta parkering till bilen valde vi att inte köa (kanske förgäves) utan la om rutten mot Söderåsens nationalpark i stället.

Som synes på bilderna nedan kan man där vandra i mycket kuperad skog vilket passade oss utmärkt särskilt eftersom vi kunde ha Soya lös.

Ta i trä följer hon oss mycket bra, det finns så mycket att nosa på och markera sitt revir på (maken till små-kissande tik har jag aldrig varit med om) och eftersom det inte finns kaniner i skogen :) springer hon inte iväg hur som helst.

Efter en timmes vandring ansåg vi att vi var värda en lunch på "Kalle på Spången"- det är där en del av Edvard Perssons filmer är inspelade.

På tal om Edvard Persson tycker jag att texten i en av hans låtar säger mycket om skåningar och deras inställning till sig själva eller vad sägs om "ja, låt dom bara gå på- vi klarar oss nog ändå" :)!

Måndag- alla fick motion

Solen måste ha läst gårdagens inlägg för den förlät mig och kom tillbaka idag!

Maken, Soya och jag begav oss på morgonen till vårt nya promenadställe, naturreservatet vid Dalby dit det tar ca 15 minuter att köra.

Efter 1½ år som hundägare börjar vi tröttna något på grusvägarna i närområdet, även om de är jättebra på många vis kan det ändå bli lite tjatigt om man går där 2-3 gånger om dagen vecka ut och vecka in.

I naturreservatet finns så vitt jag kunnat bedöma inga kaniner och då håller sig Soya hela tiden väldigt nära oss även om hon skulle kunna springa iväg flera kilometer utan att komma till någon väg vilket känns tryggt.

Efter 1½ timmes promenad i både skog och på öppna fält, ibland ganska kuperade, så var vi välmotionerade alla tre och Soyas tunga hängde som en slips i värmen.

Idag såg vi inga badande vid kalkbrottet- kanske har många börjat arbeta eller så tyckte de inte att det var tillräckligt varmt idag. Det är skönt att kunna växla mellan skog och öppna vidder, i skogen är det så skön luft, mycket svalare än på fälten.
Nu närmar vi oss slutet på promenaden och Soya börjar se lite trött ut.

På eftermiddagen var det dags att åka till Ebba- denna gången för att hon skulle rida.

Det har nog säkert gått 2 månader sedan Ebba red men det märktes ingen "ringrostighet" mellan henne och Archie utan han gick tvärtom jättebra på alla sätt och vis.

Skolor, skänkelvikningar och galopparbetet flöt på utan minsta problem och det är nyttigt för mig att se att det i alla fall inte är Archie det är "fel på" när det gäller att flytta sig åt sidan.

Med Ebba i sadeln går det hur lätt som helst och jag kan nog inte bara skylla på att det skiljer 7 hål mellan våra stigläder :).

Några byten blev det också, varav de flesta var rena så det hoppas jag att vi ska jobba vidare med framöver.

Nu blir det tyvärr ingen mer träning denna veckan eftersom Ebba ska resa bort men nästa vecka hoppas jag på 2 pass som vanligt igen.

Avslutningsvis en bild jag glömde publicera igår; ett litet försök till gruppfoto från gårdagens promenad med hundarna.

Det roliga med bilden tycker jag är att, precis som Görel påpekade igår, Soya är den enda hunden som tittar på fotografen, dvs sin ägare :).

Längst till vänster i bild är Zelda med sina ägare, sedan håller Jonathan Soya och Lilli och därefter syns Robban och Åsa med sina doggys Bubben (en sloughi), Gandalf, Trillik och Corre.

Veckan som gått

Under min första semestervecka har jag hunnit med en mängd roliga aktiviteter som involverat både hunden och hästen och jag har också träffat många vänner-en precis lagom mix som bara varit rolig och inte uttröttande.

Ibland vill man hinna med så mycket på sin ledighet att det bara blir stressigt och någon gång har jag nästan försjunkit i ett aldeles för förslappat tillstånd så det gäller att hitta en balans.

Archie går för fullt nu och med honom var jag hos Ebba två gånger under veckan. Första tävlingen på vad som känns som en evighet blir förhoppningsvis första helgen i augusti.

För Archies del, dvs för att få ett mjukare utomhusunderlag önskade jag mig regn i veckan men det kom inte en droppe.

Däremot var skogsstigarna vi red på i söndags då vi åkte till Susanne mjuka och sviktande så i alla fall där märktes inte den långvariga torkan.

Soya lärde sig att bada med den äran i veckan och vi har redan preliminärbokat nästa beach-party med Åsa och hennes hundar.

Ett besök på hundkappbanan hanns också med i veckan liksom en lång promenad i naturreservatet vid Dalby.

Själv fick jag rasta plånboken i torsdags då ett av årets 3-4 Ullaredsbesök klarades av.

Jag blev otroligt nöjd med många av inköpen och har även preliminärbokat nästa resa dit; i
november. Tur att man känner lika Ullaredsbesatta människor (hej Petra) så att man alltid har sällskap på resan upp (som tar ca 2 timmar).

Hemma tvättade maken och jag vår "stuga", det förråd vi har på tomten, och det var en skön känsla att betrakta det glänsande vita slutresultatet.

Även om jag inte vill ägna hela semestern åt "slit och släp" så är det ändå skönt att hinna med sådant som man gärna drar sig för när man jobbar och kommer hem trött på kvällen.

Kommande vecka innehåller en hel del "kuligheter" varav en del tyvärr är lite väderberoende så vi får väl se hur det blir med den planeringen....

Söndag- förlåt solen; jag tar tillbaka allt!

Efter en mulen dag med KONSTANT ihärdig blåst ångrar jag mina klagovisor om värme och för mycket sol!

Fick gå och rida med jacka för första gången på flera veckor och det vill jag helst slippa framöver.

Så solen; vänligen återvänd snarast, fast om du vill kan du gärna låta din vän regnet besöka oss i natt.

Idag var Soya och jag liksom förra söndagen på hundkappbanan i Landskrona och det gick som det brukar :).

Soyas väninna Lili sprang för första gången och gjorde det jätteklokt och bra så jag hoppas och tror att hennes ägare Jonathan fick blodad tand.

Efter träningen begav vi oss till Järavallen för en timmeslång promenad; det var Åsa och Robban med sina 4 hundar, jag och Soya, Lili och Jonathan och ett par med sin whippettik Zelda (tror jag den hette).

Alla såg ut att trivas och eftersom vi gick i skog kände vi inte alls av blåsten.

Någon blåst märkte jag knappt senare på dagen heller då jag åkte till min vän Susanne för att rida med henne i skogen i närheten av hennes gård.

Vi var ute i nästan 1 1/2 timme men skrittade mest och pladdrade på som vanligt förstås :).

Nu är klockan snart halv åtta och jag är rätt så mör efter så många utomhustimmar men eftersom jag har semester gör det inget!

Speciella annonser del 135, om du vill ha något extra?

Kanske inget för mig, den traditionella, trista dressyrryttaren men vill man göra lite annat med sin häst, så....

http://www.blocket.se/skaraborg/Fantastisk_personlighet_28576923.htm?ca=23_11&w=3

Speciella annonser del 134, lättfodrat

http://www.blocket.se/malmo/Lucka_28585451.htm?ca=23_11&w=3

Sådana foderluckor har vi i det stora stallet på den anläggning där jag står och det är verkligen smidigt, praktiskt och bra på alla sätt och vis. Kan faktiskt inte hitta en enda nackdel men flera fördelar med att ge kraftfoder utan att behöva gå in i boxen.

Lördag- vi är flitiga

I morse gjorde jag som jag brukar- fortsatte med de övningar jag gjorde hos Ebba igår.

Och eftersom jag idag red ute och vinden fläktade oss så var Archie betydligt piggare och det blev ett bra pass där vi gjorde en hel del skolor, skänkelvikning, övergångar mellan galopp-skritt-galopp och en del annat smått och gott som ingår i bla LA:4 och LA:6.

Efter hagutsläpp, persedelvård och veckohandling unnade jag mig en powernap innan jag och maken gav oss i kast med något som stört mig länge; den tidigare vita stugan på vår tomt som vintern gått hårt åt och som varit fläckad av gröna alger och smuts.

Jag undrar ofta varför man lägger så mycket energi på att reta sig på något och tänka på hur jobbigt något ska bli att göra när det sedan visar sig att tiden det tar att göra det är betydligt kortare än den tid man lagt på att just fundera och skjuta upp.

Maken och jag tvättade ner hela stugan på mindre än en timme och den blev så otroligt fin efteråt.

Vi har ju ingen källare till huset (tack och lov- avskyr dessa fuktsamlare som folk mest verkar använda till att förvara skit som de inte vet vad de ska göra av) så vi har stugan som ett förråd där vi förvarar allt som vi inte vill ha in i huset och jag vill gärna att även denna lilla byggnad ska hålla ett hyfsat skick, särskilt som dess fasad är det första jag ser när jag parkerar mot den dagligen :).

Men nu skiner stugan alltså vit och vi är jättenöjda. Och det bästa med sådant trist arbete är att det lär dröja ett bra tag tills vi behöver göra det igen!


Numera åter vit stuga.

Ett sista inlägg om mina Ullaredsfynd :)!

En mycket vanlig fråga då jag diskuterar "Ullareds-fenomenet" med folk som aldrig varit där är:

"Men blir det inte så att man köper en massa skit bara för att det är så billigt?"

Jag både förstår och förstår inte frågan för inte går man väl runt i en vanlig affär och köper sådant som man inte behöver bara för att det är billigt, eller....det finns det kanske folk som gör?

Hur som helst så tillhör jag inte den kategorin och jag kan helt ärligt säga att de saker jag köpt i Ullared och som jag i efterhand varit missnöjd med kan räkna på ena handens....inte fingrar utan fing-er :)!

Nä...tvärtom inträffar det (tyvärr) desto oftare att jag vid hemkomsten i stället tänker "varför köpte jag inte fler/ mer av xx".

I torsdags köpte jag exempelvis ett brunt dressyrschabrak för 79 kronor. Om ni kanske kommer ihåg köpte jag ett liknande på Hööks för någon månad sedan för 179 kronor och det satt så illa att jag ville lämna tillbaka det (nu fick jag inte det utan valde att GE tillbaka det till skit-affären i stället).

Ullareds-schabraket (av märket Globus) sitter till skillnad från Hööks-skräpet utmärkt och jag ångrar alltså att jag inte köpte fler.

Även nedanstående tröja i ett väldigt bra svett-genomsläppligt material borde jag ha köpt en till av- den passar fint till mina gråa ridbyxor (för 299 kronor) och kostade bara 49 kronor.

Till makens kontor köpte jag ett trasmatta för 59 kronor. Den snygga ryamatta jag hade köpte till honom ett halvår tidigare för 5 gånger så många pengar var förvisso just snygg men tyvärr väldigt opraktisk. Den lämpade sig inte att köra en kontorsstol fram och tillbaka över och såg väldigt luggsliten ut efter bara ett kort tag.

Även sängöverkastet på bild nedan blev jag jättenöjd med, det kostade 500 kronor.

Men resans i särklass bästa köp (och billigaste) måste jag ändå utse mina flugfångare till!

Ni vet sådana där långa klisterremsor som man har i stall ibland och som flugorna fastnar i?

Sådana köpte jag 8 stycken för 8.95- vad sägs om det? Jag hade i ärlighetens namn gärna betalat detta pris för en fångare och inte 8.

Eftersom Archie slabbar en hel del med sin betfor är just hans box extra populärt tillhåll för flugor- men inte nu längre, he he....

Det nya sängöverkastet
Och den "bra-iga" ridtröjan :)!

Fredag- snälla regn: KOM!!!!

Som jag nämnde igår vräkte regnet ner på väg till Ullared.

Jag var jätteglad och såg framför mig hur utebanan äntligen blev vattnad så jag blev både förvånad och sur när maken berättade att det inte kommit en droppe vatten i Staffanstorp.

Otroligt att regnet tog en sådan omväg!

Även i morse var det mulet och vi sa förhoppningsfullt i stallet "snart så....." men i stället klarnade det upp och blev soligt och varmt IGEN!

Maken och jag hann gå en skön promenad med Soya i det naturreservat utanför Dalby som jag upptäckte förra veckan men när det var dags att köra till Ebba-träningen var det stekhett.

Skam till sägandes var jag så trött i slutet av lektionen att jag knappt orkade ge några ordentliga hjälper och även Archie var trött och seeeeg i värmen.

Det droppade av svett från honom när passet var slut och även jag var både dyngsur av svett, törstig och darrbent.

Sådana dagar hade nog en icke-hästmänniska undrat varför man utsätter sig för sådant frivilligt :).

På måndag är det träning igen fast då vill jag att Ebba ska rida och verkligen böja igenom Archie så som jag själv känner att jag inte riktigt klarar av i skolorna.

Världens sämsta service, eller ? (hundinlägg)

Efter att ni har läst nedanstående evighetshistoria undrar jag om ni inte kommer att hålla med mig om att detta är världens i särklass sämsta service?P

15 juni beställde jag ett nummertäcke (se bild ovan) från Greyhound & whippetstore.

Direkt som jag gör beställningen via nätet får jag ett svarsmail med följande ordalydelse:

Er beställning kommer att behandlas inom kort, leveranstid ca:1 vecka, annars info via mail.

Det dröjer flera dagar, ingen ytterligare info kommer och jag skickar ett mail där jag frågar vad som händer.

Får inget svar på detta mail och skickat ett nytt mail ytterligare någon dag senare.

Först den 30 juni (!!!) skickas täckena, jag får dessa på eftermiddagen den 5 juli (!!!) och kan direkt konstatera att täcken måste vara felsydda då de inte passar Soya (kardborrbandet runt magen når inte runt).

Jag slänger mig på telefonen och försöker ringa företaget men deras fasta telefon är ur funktion.

Lyckas få tag i företaget via ett mobilnummer och förklarar mycket förvånat att täckena inte passar trots att jag har en tämligen liten whippet och att jag beställt täckena i storlek medium (jag valde mellan small och medium men tänkte att det var bättre om täcken var lite för stora i värsta fall).

Mannen jag talar med är helt oförstående- ingen har någonsin reklamerat dessa täcken pga att de inte passar.

Jag förklarar på trettioelva olika vis att jag har en 14-kilos tik som är smäckert byggt och att alla täcken jag någonsin fått låna av andra whippetägare har passat varför det måste vara så att dessa är felsydda- punkt slut.

Vi kommer överens om att jag ska skicka tillbaka täckena och att nya ska skickas.

Jag flyger iväg till närmaste postkontor för att hinna få med täckena innan brevlådorna töms.

Detta är alltså den 5 juli och sedan händer inte ett förbannat dugg förrän jag blir vansinnig och skickar ett nytt mail till företaget den 16 juli : NU FÅR NI SKÄRPA ER?!?!?!?!?! JAG VILL HA MINA TÄCKEN!!!!!!
DE KAN INTE TA FLERA VECKOR ATT FÅ FRAM?!?!?!?!

Så klart får jag inget svar på detta mail heller men blir däremot uppringd den 17 juli (en lördag morgon???) av samme man som jag pratat med innan och som nu åter vill diskutera hur det kan komma sig att täckena inte passar.

Jag drar samma visa igen, hunden är en tik, liten, väger 14 kilo bla bla bla bla....

Jag lyckas slutligen avsluta samtalet med att mannen lova att undersöka saken igen?!?!?!

Den 19 juli blir jag uppringd igen och nu erkänner mannen att täckena är felsydda och att han ska skicka nya nästa dag.

Jag finner mig inte för att fråga varför han inte kunde skicka dom samma dag som han ringde (han ringde vid 12.30).

Mannen säger att jag ska ha täckena den 21 juli och idag den 23 juli har jag äntligen fått dom!!!!

Jag har beställt saker via nätet förut och har ärligt talat aldrig varit med om dess like!

Jag förväntar mig inte att få varan 2 dagar efter beställning vilket faktiskt inträffat vid 2 tillfällen då jag beställt hästsaker från 2 olika ställen men att vänta i över 1 månad är så uselt att jag inte finner ord.

Tyvärr vet jag inget annat ställe som säljer nummertäcken till hundkapp annars hade jag givetvis krävt pengarna tillbaka för länge sedan.

Och som tur är har jag ju fått låna täcken av andra under tiden (tack Åsa!!!) men ändå...

Nej, nu vet ni ett företag som i alla fall jag aldrig någonsin mer kommer att anlita, det är en sak som är säker.

Ullared i bilder

Som synes var det ingen kö alls när vi anlände till Gekås klockan 09.30. Lina till vänster och Petra till höger hastar mot ingången.

Några timmar senare var det en lång kö utanför; kanske hade det regn som kom lite tidigare på dagen lockat folk till shopping?



Mumlandes mantrat "man kan inte köpa allt bara för att det är billigt" lyckades jag hindra mig själv från att köpa detta fleecetäcke.

Archie har lyckats vinna 3 stycken varav 2 aldrig är använda och dessutom har jag 3 andra fleecetäcken sedan tidigare så det får nog vara någon måtta på just fleecetäcken- billiga eller ej.



Utbudet av bett kan man inte klaga på- det är minst sagt digert. Det är den bettsamling jag har hemma också (så blir det när man har ägt en häst med stora tungproblem- man provar allt i desperation) så jag behövde inte fylla på lagret.



Ett dressyrschabrak i (håll i er......) brunt inköptes däremot för 79 kronor- jag som bara äger vita kände för att gå lite "wild and crazy".

Man har även börjat sälja lite mineraler och ett fåtal fodersorter och jag köpte pelleterat e-vitamin till Archie.

Träns är nästan det enda jag aldrig har köpt i Ullared- däremot ett par utmärkta tyglar för 99 kronor som jag haft hur länge som helst nu.

Underklädesavdelningen är också enorm och jag brukar alltid köpa på mig några plagg. Finns ingen anledning att gå med grådaskiga underkläder som sett bättre dagar när man kan handla så billigt här.

Och kolla här då!!!!!!!! Morgan i egen hög person!!!!

Jag såg att en tjej stod och tog kort på något, gick fram för att se vad det var och där stod denne levande Ullareds-reklampelare.

Birgitta 12 år var så klart tvungen att ta fram telefonen.

Nu står jag i kassakön med en vagn som ser ut som mina vagnar brukar efter en runda inne på Gekås- full-lastad!

Som ni kan se var det både bättre väder och mer folk när vi trötta styrde kosan hem mot Malmö igen.

Och som vanligt har vi redan bokat nästa resa- den blir i november!

Färdigshoppat!

Nu är klockan 16.00 och vi har precis lämnat Ullared.

Notan för 144 artiklar slutade på strax över 4700:--, billigt och bra:).

Jag köpte lite grimskaft till stallägarna, en grimma och lindor till en stallkamrat och en del hundprodukter till två vänner men merparten kommer givetvis att fördelas mellan mig, Archie och Soya. Maken fick bara lite rakprodukter, cd-fodral och hörlurar till sin dator men han har å andra sidan allt han behöver sedan innan :).

Archie fick en flugmössa, ett schabrak, e-vitaminer och linement, Soya grisöron, Frolic, tuggpinnar och bajspåsar medan jag fick desto mer: ridbyxor, ridstrumpor, hjälm, spö, handskar, flera tröjor, en bh, trosor, ridskor och en massa annat.

Till hemmet blev det bland annat en trasmatta och ett snyggt överkast till vår dubbelsäng.

Sedan blev det givetvis "trettioelva" schampoflaskor, tandkräm, tvättmedel, sköjmedel och allt annat man kan tänkas behöva för att rengöra sig själv och sitt hem.

Lite bilder kommer senare, Birgitta 12 år tog i alla fall en bild som hon gärna vill visa vet jag :)!

Torsdag- mot Ullared!

Sitter nu i bilen på väg till Ullared tillsammans med två fd hästskötare, Petra och Lina.

Har avverkat ett dressyrpass i ottan, vet att jag kommer att vara helt slut efter en hel dags shoppning så ridning i kväll hade varit uteslutet.

En lång inköpslista är skriven och mer lär säkert tillkomma på plats; det är alltid lika spännande att se vad som finns i hyllorna.

Regnet vräker ner just nu och det är bara att hoppas att allting blir ordentligt genomvattnat hemma, framför allt stallets utebana.

Jag lovar att återkomma med både rapport och bilder på mina inköp!

Mycket ska man läsa.....

Ibland hinner jag inte slå upp tidningen förrän jag möts av den ena dårskapen efter den andra.

Idag kunde jag läsa om några människor som var och en på sitt håll lär ångra sitt tilltag- det får jag verkligen hoppas i alla fall.

Den första artikeln lyder som följer:

"En 12-årig pojke i ett samhälle i Alingsåstrakten vådasköt i förrgår sin farmor. Pojken hade under natten hämtat bland annat ett salongsgevär från faderns vapenskåp. När pappan gick för att fiska tog pojken geväret för att gå ut och skjuta fåglar.
På gräsmattan snubblade pojken och ett vådaskott gick av. Skottet gick in i huset genom en öppen altandörr och träffade farmodern som stod i köket. Kvinnan avled på platsen."

Även om pojken "bara" var 12 år gammal tycker jag att han borde vetat bättre och samtidigt verkar ju oddsen för det inträffade näst intill osannolika. Men det bevisar bara att allting kan hända....

Den andra artikeln gör mig ännu mer rasande för här handlar det om vuxna människor som verkligen borde vetat bättre:

"Åsnan skriade och barnen grät. Ägarna till en privatstrand vid Azovsjön vid Svarta havet ville locka fler kunder och spände fast en åsna i en fallskärm. Dragen av en båt fick den kretsa högt över semesterfirarna för att göra reklam för stranden. Händelsen visades i rysk tv och de som lät åsnan fallskärmsglida utreds nu för djurplågeri."

Tyvärr gissar jag att straffet i detta fallet blir NOLL, så brukar det ju vara när man plågar djur :(.

Speciella annonser del 133, ingen park-mark

http://www.blocket.se/halland/Mark__garna__samre_skick__28519259.htm?ca=23_11&w=3

Det finns säkert någon som tacksamt säljer av lite mark till denne kille eller vad tror ni?

Speciella annonser del 132, gratis boende eller förvaring

Som tidigare konstaterats kan man verkligen få det mesta gratis på Blocket:

http://www.blocket.se/jonkoping/Lada_SKANKES_28523439.htm?ca=23_11&w=3

Trädgårdsbilder

Jag är fortfarande så barnsligt förtjust och fascinerad över hur lätt det är att ta hyfsade kort med I-phonen så jag var bara tvungen att knäppa av några i trädgården.

Njut av skönheten :)!

Onsdag- kravlös uteritt

Även denna morgon skiner solen från en molnfri himmel och det ser ut att bli en varm dag.

Idag red jag ut med djuren- en fullständigt kravlös ritt i skritt och trav på grusvägarna och de verkade njuta lika mycket som jag.

Eftersom en av mina favoritvägar är tillfälligt avstängd på grund av något grävarbete valde vi idag en runda som vi inte rider så ofta eftersom man måste ta sig över den ibland väldigt hårt trafikerade väg 108.

Men eftersom det var så tidigt på morgonen så gick det lätt att att ta sig över och det var skönt att variera sig lite.

Det enda Archie hade lite synpunkter på var då vi skulle rida förbi en grisgård- jag misstänker att det var mer lukten än något annat som fick honom att undra om vi verkligen var tvugna att gå just där men eftersom Soya inte tvekade så fann han också för gott att traska vidare.




Utsikt från framsidan av vårt stall. Notera så nära vägen stallet ligger- det gäller att ha koll på var Soya springer med andra ord.




Ett kattmamma och hennes unge leker.



Baksidan av stallet och min lilla bil innehållandes en stycken Soya som väntar på att få springa.



En av många vackra vyer på vår tur. Och först nu ser jag att lilla Mimmi har lyckats komma med på kortet- ser ni henne? (längst ner i vänstra hörnet).